The content is not available in your chosen language, we are displaying it in Swedish instead.

Finansministrarnas nej tvingar gränspendlare betala skatt i två länder

07.09.20 | News
Öresundsbron
Photographer
Johannes Jansson/norden.org

Öresundsbron frirar 20 år i år, men gränspendlare här och i övriga gränsregioner har haft stora problem på grund av pandemin det senaste halvåret.

Nordiska Gränspendlare som har jobbat hemifrån under coronapandemin kan tvingas betala skatt i två länder. Det är följden av att de nordiska finansministrarna inte går med på ett undantag från gällande skatteregler.

Enligt Nordiska skatteavtalet ska en gränspendlare betala skatt i det land där personen arbetar. Under coronapandemin har många pendlare på anmodan av sina arbetsgivare jobbat hemifrån vilket innebär att pendlarna ska betala skatt i det land man bor för varje dag som arbetet sker hemifrån.

I Öresundsregionen finns även ett särskilt skatteavtal, Öresundsavtalet, som innebär att om hemarbetet pågått mer än 50 procent under en period på tre månader gäller inte de vanliga reglerna, utan då ska skatten betalas i det land där man bor.

Den 2 juni sände Gränshinderrådets ordförande Bertel Haarder på vägnar av de nationella medlemmarna i Gränshinderrådet ett brev till alla nordiska skatte- och finansministrar där han påtalade problemet.

I brevet föreslår han en lösning motsvarande den som genomförts inom socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, där arbetstagaren kvarstår i arbetslandet. Den lösningen skulle innebära att pendlarna fortfarande betalar skatt i arbetslandet och inte i bosättningslandet.

Nu har svar kommit från Sverige, Danmark och Finland. Och svaren är entydiga, ministrarna avser inte i nuläget att vidta åtgärder som ger dispens från det nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet.

Det betyder att de pendlare som berörs av detta måste deklarera och betala skatt både i bosättningslandet och i det land där de jobbar, och i vissa fall ska skattepengar skickas mellan länder, vilket leder till ökat merarbete för arbetstagaren, arbetsgivaren och myndigheterna.

Hoppats på positivt svar

- Jag är glad att finansministrarna har svarat, men jag hade hoppats på att svaret skulle ha varit lika positivt som det som socialministrarna gav. De löste problemet genom att behandla pendlarna som om var på arbete normalt. Jag hoppas att sista ordet inte är sagt i saken för det betyder ju att pendlare också i framtiden riskerar att få problem. Jag kommer att fortsätta pressa på, säger Bertel Haarder.

Landshövdingen i Skåne, Anneli Hulthén, som också arbetat hårt för att gränspendlarna ska drabbas så lite som möjligt under pandemin  var besviken.

- Det här var minst sagt nedslående. Jag hade förväntat mig att ministrarna skulle komma med en lösning med tanke på hur speciell den här situationen är. Detta borde man ha kunnat lösa. Våra pendlare har lidit tillräckligt under coronapandemin, sade Hulthén och tillade att hon ser ett behov av att representanter från gränsregionerna i Norden fortsatt möts för att söka lösningar på gemensamma problem.

Coronan har gett 34 nya gränshinder

Skattefrågan är bara ett exempel på där coronapandemin har ställt till problem för gränspendlare.  Gränshinderrådet, som arbetar för att undanröja hinder för den fria rörligheten i Norden, har under hela pandemin med hjälp av de gränsregionala informationstjänsterna samlat in information om vilka gränshinder som uppkommit till följd av ländernas olika coronarestriktioner.

Totalt har man uppdagat 34 nya gränshinder under pandemin. Av dessa är 18 lösta och 16 återstår. Alla hinder har rapporterats in till de nordiska samarbetsministrarna och den nordiska samarbetskommittén.

En kartläggning som Gränshinderrådet har gjort visar att de nordiska ländernas olika restriktioner i kampen mot covid-19 har skapat stor frustration bland många som bor i gränstrakterna. Av de 1669 personer som svarat fyllt i enkäten uppger 82,5 procent att coronarestriktionerna har skapat problem.  

    Ministrar lovar ta lärdom av krisen

    Ländernas olika åtgärder i kampen mot covid-19 och de problem de medfört för den fria rörligheten i Norden fick Bertel Haarder och Gränshinderrået att sända ett brev också till samtliga nordiska regeringschefer i juni. I brevet uppmanas regeringscheferna att ta fram en gemensam nordisk strategi för att bättre kunna hantera framtida kriser och att länderna informerar varandra i god tid innan de begränsar rörligheten över gränserna.

    I ett svarsbrev skriver Mogens Jensen, dansk minister för nordiskt samarbete, att de nordiska samarbetsministrarna har under årets extraordinära möten löpande diskuterat situationen.

    - Vi är också eniga om att vi ska dra lärdom av krisen så vi står bättre rustade vid kommande kriser, skriver Jensen på vägnar av samtliga nordiska samarbetsministrar.