The content is not available in your chosen language, we are displaying it in Swedish instead.

Gränshindren på arbetsmarknaden ska undanröjas

03.02.18 | News
Eva Tarselius Hallgren
Photographer
Matts Lindqvist
Det finns fortfarande hinder för den fria rörligheten i Norden, bland annat på arbetsmarknadsområdet och inom näringslivssektorn. Det är frågor som Gränshinderrådet nu ska försöka lösa under ledning av nya ordföranden Eva Tarselius Hallgren. I år har rådet fått utökat mandat.

Gränshinderrådet höll sitt kickoff-möte 1-2 februari i Malmö, där man slog fast riktlinjerna för 2018. Rådet enades om att arbeta målmedvetet för att lösa de gränshinder som blivit kvar från tidigare, bland annat på arbetsmarknadsområdet. Målet är att så många som möjligt ska vara undanröjda under årets första halvår.

- På till exempel arbetsmarknadsområdet har vi flera hinder som Sverige har prioriterat och som vi är angelägna om att få lösta. Arbetet pågår med dem och vi hoppas att de ska kunna lösas under året. Vi tänker också titta på de hinder som finns kvar både sedan gränshinderrådet bildades 2014 och de som kommit till under årens lopp, säger Gränshinderrådets nya ordförande Eva Tarselius Hallgren från Sverige.

Sverige har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet i år och leder också Gränshinderrådet.

Utökat mandat

Inför 2018 har Gränshinderrådet fått utökat mandat av de nordiska samarbetsministrarna. Det innebär bland annat att rådets nationella representanter får större frihet att till exempel kalla till möten med berörda ministrar och andra aktörer som kan bidra till att lösa gränshindren.

- Det här innebär att Gränshinderrådet får större befogenheter. Vi ska arbeta ännu mera tillsammans i nätverk, med samarbetsministrarna, myndigheter och departement som faktiskt är de som löser hindren. Man har också förtydligat att näringslivsfrågor ska bli ännu viktigare, och det ska vi ägna särskild uppmärksamhet, säger Eva Tarselius Hallgren.

Erfarna medlemmar

Årets uppsättning av Gränshinderrådet är en rutinerad samling, där flera av medlemmarna har mångårig ministerbakgrund. I rådet sitter bland andra Bertel Haarder från Danmark, Kimmo Sasi från Finland och Siv Friðleifsdóttir från Island.

- Det känns som om det finns mycket dynamik i den här sammansättningen. Många har varit med länge och har mycket erfarenhet av gränshinderarbete och övrigt nordiskt samarbete. Jag tror det här blir ett otroligt bra år, säger EvaTarselius Hallgren.

Hon betonar också att det i det nya mandatet för Gränshinderrådet ingår att länderna ska sträva efter en jämnare könsfördelning när de utser sina medlemmar. Förutom de åtta nationella medlemmarna sitter också Pyry Niemi från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten i rådet.

Gränshinderrådet prövade på gränskontroller

Inför sitt kickoff-möte fick Gränshinderrådet handgripligen känna på ett konkret gränshinder. Resan till Malmö gick från Kastrup i Danmark och under tågstoppet i Hyllie en bit utanför Malmö var det dags för gränskontroll. Den svenska polisen kontrollerar fortfarande id-handlingar i Hyllie, vilket innebär ett extra stopp på några minuter för tusentals pendlare varje dag.

Under tågresan fick Gränshinderrådet en uppdatering av en daglig pendlare, Petter Hartman, som berättade om avigsidorna med gränshinder och gränskontroller. Som vd för en firma i Öresund rekryterar han personal från både Danmark och Sverige. Han skickade en hälsning till politikerna.

- Det kommer ett ständigt flöde av nya gränshinder och det gör att de här frågorna alltid är relevanta. Slår man av på takten så hinner man inte undanröja gamla gränshinder i den takt som nya uppstår. Jag tror de viktigaste frågorna att arbeta med är socialförsäkrings- och skattefrågor.


Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt organ, som har fått de nordiska regeringarnas uppdrag att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet startade sin verksamhet 2014.