Ny rapport: Flyktingar har svårast att få jobb i Danmark

Rapporten visar att både på lång- och kort sikt har flyktingar som bor i Sverige och Norge lättare att få jobb och högre lön än i Danmark. Dock tjänar fortfarande en stor majoritet av flyktingar mindre än en medelinkomst lön i alla tre länder även efter 10 år. Utbildning visar sig vara ett sätt att bryta denna trend.

Med flyktingströmmar från Ukraina, är det återigen högaktuellt att förstå hur norden bäst ser till att flyktingar kommer in på arbetsmarknaden. Sverige, Danmark och Norge har alla omfattande integrationsprogram med samma övergripande mål att hjälpa flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden och uppnå ekonomisk självförsörjning. Dock skiljer sig länderna åt när det gäller vissa mål, åtgärder och policyer, vilket gör det relevant att jämföra tre länder för att få kunskap om "vad som fungerar".

Den nya rapporten från Nordisk Ministerråd och NIBR undersöker hur de olika nordiska länders integrationspolitik påverkar flyktingars möjligheter för integration på arbetsmarknaden. Totalt ingår 280 000 vuxna flyktningar i studien, som bosatte sig i Danmark, Norge och Sverige mellan 2008 och 2019.

"Det är viktigt att fokusera på är att personer med flyktingbakgrund ska kunna försörja sig själv, inte bara ha sysselsättning. Här kan vi se att även om flyktingar i Danmark snabbare får kontakt med arbetsmarknaden, är den formell kompetensen, så som utbildning, avgörande på långsikt," säger Nancy Herz, statssekreterare vid Arbets- och inkluderingsdepartementet i Norge.

Sverige har flest flyktingar som studerar, främst på lägsta gymnasienivå och fler som får subventionerad anställning än Norge och Danmark. Norge har de senaste åren ökat sitt fokus på utbildning, särskilt på lägre nivåer. Danmark satsar på att ge nyanlända flyktingar sysselsättning och särskilt genom obetald praktik som ett första steg ut i arbetslivet.

I alla tre länder så har färre kvinnor med flyktingbakgrund sysselsättning och lägre lön än män med flyktingbakgrund. Könsgapet minskar efter några år i landet dock är det enbart 15-20 procent av kvinnor som når en medelinkomst lön efter 10 år.

"Det är viktigt att se på både individuella och strukturella hinder som gör att kvinnor har sämre förutsättningar än män, vilket gör att de till exempel har mindre god tillknytning till arbetsmarknaden," säger Nancy Herz, statssekreterare vid Arbets- och inkluderingsdepartementet i Norge.