Framtidens fisk i tusen tappningar

02.06.16 | Nyhet
Fisk är mycket mer än mat, och ett hållbart havs- och sötvattenbruk är det mest lönsamma i längden. De konkreta exemplen flödade när experter från Norden och Europa i veckan gav sina inspel till en ny nordisk vägkarta för blå bioekonomi.

- Klimatförändringen, urbaniseringen och en snabbt ökande efterfrågan på mat och färskt vatten kräver nya hållbara lösningar. Innovationspotentialen är stor, sade Finlands nordiska samarbetsminister Anne Berner i sitt öppningsanförande vid konferensen BlueNordic, som arrangerades i Helsingfors 31.5-1.6.

Skor, kosmetik och medicin av fisk

Grunden i en blå bioekonomi är en god ekologisk status på ekosystemen i hav, sjöar och vattendrag. I praktiken innebär det att befintliga naturresurser behöver användas effektivare, något som t.ex. Island har lyckats med då man ökat vinsten i sin fiskindustri trots att fiskekvoterna minskat kraftigt på senare år.

- Från att tidigare ha exporterat hela fiskar säljer vi nu delarna. I dag avgör röntgenmaskiner om en torskfilé bäst lämpar sig för frysning, torkning eller annan förädling. Förädlingen av restprodukterna sträcker sig ända till kollagenet i fiskskinnet, som kan användas i bl.a. kosmetik och näringstillskott. Målet är att 100 procent av torsken används, säger Tomas Eiriksson, vd på det isländska företaget Codland.

Alger som biobränsle

- Den ekonomiska tllväxten sker kanske långsammare när man värnar om naturresurserna, men den dag företagen inser att hållbara hav är mer lönsamma i längden står vi inför en vändpunkt, säger Sampsa Vilhunen, WWF Finlands programchef för marina ärenden.

Från att tidigare ha exporterat hela fiskar säljer vi nu delarna. I dag avgör röntgenmaskiner om en torskfilé bäst lämpar sig för frysning, torkning eller annan förädling. Förädlingen av restprodukterna sträcker sig ända till kollagenet i fiskskinnet, som kan användas i bl.a. kosmetik och näringstillskott. Målet är att 100 procent av torsken används.

 

Inom bioteknologin har man fått upp ögonen för möjligheterna att utveckla alger, även de i Östersjösammanhang ökända cyanobakterierna, till biobränsle och andra högvärdeprodukter.

- Utmaningen i nuläget är närmast att efterfrågan inte ännu motsvarar utbudet på förädlade algprodukter, säger Vitor Verdelho, president för European Algae Biomass Association (EABA).

Vägkarta för framtiden

Konferensdeltagarna underströk vikten av business- och lönsamhetsaspekten i en hållbar utveckling av en blå bioekonomi i Norden, med vissa förbehåll.

- Definitionen av blå bioekonomi är viktig. Det nämndes under konferensen att alla tre delar i begreppet – blå, bio och ekonomi, måste inkluderas i varje tilltag som listas i den nordiska vägkartan. Det är viktigt för det nordiska samarbetet att ha en klar vision om vart vi är på väg och hur vi på bästa sätt kan stöda innovation i den nya blå bioekonomin. Jag tror att vägkartan kan vara en bra milstolpe på vägen, säger Sigrún Elsa Smáradóttir, projektledare för innovationsprojekten inom Nordiska ministerrådets Nordbio-satsning.

Hållbar vattenanvändning är ett fokusområde under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2016. Den nordiska vägkartan för blå bioekonomi ska färdigställas i höst och implementeras 2017-2018.