Skillnad i när uttag av svensk föräldrapenning måste ske för att inte rätten till den ska gå förlorad
Detta beror på att man inte anses arbeta i Sverige om man inte tar ut en kontantförmån (tex föräldrapenning, graviditetspenning eller sjukpenning) och därmed inte längre kan omfattas av svensk socialförsäkring. Om man bor och arbetar i Sverige kan man välja att spara sina dagar till senare.
Information
En person som bor i Norge men arbetar i Sverige, och därmed är omfattad av svensk socialförsäkring, är gravid med beräknad förlossning 1 februari. Hon arbetar sin sista dag innan föräldraledigheten den 15 januari. Från och med den 16 januari måste hon ta ut föräldrapenning sju dagar i veckan, om minst 1/8 per dag på sjukpenningnivå. Efter att barnet har fyllt ett år måste dessutom fem av de sju dagarna vara hela föräldrapenningdagar, detta för att hon då måste skydda sin sjukpenninggrundande inkomst för att kunna fortsätta ta ut föräldrapenning på sjukpenningnivå. Om hon inte gör det kommer hon inte längre vara socialförsäkrad i Sverige utan kommer tillhöra bosättningslandets, dvs Norges, socialförsäkring från och med den 16 januari, eller från och med den första dagen utan uttag av föräldrapenning på sjukpenningnivå om minst 1/8.
Huvudregeln enligt EU-förordning 883/2004 är att en person ska omfattas av ett medlemslands lagstiftning. Om en person arbetar eller med anledning av sitt arbete erhåller en kontantförmån omfattas personen av arbetslandets lagstiftning. Annars anses personen tillhöra bosättningslandets lagstiftning.
Enligt 6 kap 2§ SFB finns det en efterskyddstid av den arbetsbaserade försäkringen på tre månader. Reglerna om tillämplig lagstiftning i EU-förordning 883/2004 är dock bindande för medlemsstaterna oavsett hur den nationella lagstiftningen är utformad. Högsta förvaltningsdomstolens domar i målen nr 2693-16 och nr 2679-16 har fastställt att efterskydd inte är en likvärdig situation som arbete som anställd/ egen företagare. Ändrad tillämpning gäller från och med den 1 juli 2018 i och med publicering av en ny version av Försäkringskassans vägledning 2017:1.
Socialdepartementet i Sverige upplyser i sitt svar i samband med Gränshinderrådets verksamhetsrapport 2020-2021 om att: "Den beskrivna situationen styrs av EU-rätten och är därför inte möjlig att lösa utan att EU-rätten förändras. Enligt EU-rätten tillhör man det lands lagstiftning från vilket man får en kontantförmån som grundar sig på arbete, i det här fallet föräldrapenningen. För att fortsätta att tillhöra den svenska lagstiftningen måste föräldern därför ta ut föräldrapenning varje dag hen vill fortsätta vara försäkrad här men det räcker med att ta ut den lägsta omfattningen vilket är en åttondel per dag.
Det innebär till exempel att föräldern behöver ta ut 46 dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår för att fortsätta tillhöra den svenska försäkringen. Föräldern har precis som alla andra föräldrar som är försäkrade i Sverige rätt till 480 dagar med föräldrapenning per barn varför problemet snarare framstår som ett informationsproblem än som ett verkligt problem för föräldrarna."
Gränshinderrådet har därmed avskrivit hindret som icke-lösbart.
Alla som genom sitt arbete i Sverige är omfattade av svensk socialförsäkring, men som är bosatta i annat land inom EU/EES eller i Schweiz, och inte fortsätter omfattas av svensk socialförsäkring när arbetet avbryts.
Primärt berörda nordiska länder: Danmark, Finland, Norge, Åland. Valet av länder ovan förklaras med att det är i dessa länder man vanligtvis bor i om man arbetar i Sverige, men i teorin gäller detta alla länder som omfattas av förordning (EG) nr 883/2004.