The content is not available in your chosen language, we are displaying it in Swedish instead.

Skyldighet för utländska arbetsgivare att göra skatteavdrag på ersättning för arbete som anställda utför i Sverige

Den 1 januari 2021 tillkom det nya regler avseende utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för anställda som arbetar i Sverige. Skyldigheten berör även öresundspendlare, som vanligtvis omfattas av Öresundsavtalet. Enligt de nya reglerna, skall utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige arbetsgivarregistrera sig i Sverige, göra skatteavdrag för arbetstagaren och redovisa och betala in den avdragna skatten till Skatteverket. De nya kraven försvårar för mobiliteten i Norden och kan leda till att arbetsgivare i Sveriges grannländer väljer bort svenskboende arbetskraft.

Information

Serial number
21-032
Category
Skatt och finans
Which country can solve the issue?
Sverige
Status
Unsolved
Priority of the Freedom of Movement Council
Yes

Sedan 1 januari 2021 har det tillkommit nya regler kring utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för anställda som arbetar i Sverige. Skyldigheten gäller även för öresundspendlare som vanligtvis omfattas av Öresundsavtalet. Enligt de nya reglerna ska utländska arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Sverige göra skatteavdrag på ersättning som betalas ut för arbete som arbetstagaren utfört i Sverige. Den utländska arbetsgivaren ska registreras som arbetsgivare och redovisa och betala in den avdragna skatten till Skatteverket.

Gränshinderrådets sekretariat har från samtliga gränsregioner fått signaler om att den nya lagstiftningen försvårar för norska, finska, åländska och danska arbetsgivare och deras svenskbosatta pendlare.

Administrationsprocessen för att redovisa och betala skatt till två länders skattemyndigheter upplevs som betungande även om det finns möjlighet att ansöka om befrielse från skatteavdrag. Gränspendlare i Öresundsregionen uppger att deras anställningar hos danska företag därmed är i fara. Den nya lagen kan också ha som följd att svenskboende arbetskraft missgynnas i rekryteringsprocesser på grund av risk för omfattande administrativ börda ifall man väljer att anställa en svenskboende medarbetare som ska utföra arbete i Sverige.

Det har även rapporterats in fall där arbetsgivare i Danmark löser situationen genom att kräva att arbetstagare bosatta i Sverige fysiskt kommer in på arbete i Danmark för att arbetsgivaren inte ska behöva göra skatteavdrag på utbetalad ersättning för arbete i Sverige. Krav på fysisk närvaro på arbetsplatsen har varit problematiskt under coronapandemin och i flera nordiska länder har hemarbete varit påtvingad som följd av nationella beslut för att minska smittspridningen av coronaviruset.  Det nya normala pekar alltmer på att arbetsgivare ställer om och förordar distansarbete och anpassar sina verksamheter och kontorsytor efter det.

Den nya lagstiftningen hämmar mobiliteten i Norden i två specifika situationer som bägge har koppling till två särskilda avtal.

  1. Det nordiska skatteavtalet och det så kallade Trekk-avtalet

Det nordiska skatteavtalet fördelar beskattningsrätten mellan de nordiska länderna.

Trekk-avtalet är en bilaga till förordning (1997:1157) som knyter an till lagen (1990:226) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. Trekk-avtalet reglerar var preliminärskatt ska dras av och hur överföringen av eventuell skatt ska gå till. Avtalet reglerar vilken stat som har rätt att kräva preliminär skatt i vissa fall. Syftet är således att förhindra att två stater samtidigt kräver preliminär skatt på exempelvis samma arbetsinkomst. Överenskommelsen innehåller även regler om överföring av preliminär skatt till en annan nordisk stats skattemyndighet i de fall det visar sig att inkomsten slutligt helt eller delvis ska beskattas i den andra nordiska staten än den där preliminärskatten har betalats in.

Trekk-avtalet innehåller idag inte några regler som gör det möjligt för svensk myndighet att med stöd av avtalet meddela att något skatteavdrag inte ska göras i Sverige när det gäller arbete som utförs i Sverige av öresundspendlare. De nya reglerna samverkar därför inte med Trekk-avtalets syfte, det vill säga att förhindra att preliminär skatt tas ut i mer än en stat.

  1. Öresundsavtalet

Skyldigheten gäller även för företag som har anställda som bor i Sverige och arbetar i Danmark, öresundspendlare. Dessa personer omfattas av Öresundsavtalet.

Avtalet innebär till exempel att en person som bor i Sverige och pendlar till arbetet i Danmark kan arbeta hemifrån i Sverige maximalt 50% under varje tremånadersperiod utan att bli beskattad i Sverige för hemarbetsdagarna i Sverige. Under pandemin med temporära nedstängningar i Danmark har emellertid många gränspendlare varit tvingade till fler hemarbetsdagar i Sverige än vad som ryms inom öresundsregeln, dvs. dessa gränspendlare blir då skattskyldiga i Sverige för hemarbetsdagar och enligt de nya reglerna är den danska arbetsgivaren skyldig att göra skatteavdrag på den del av ersättningen som hänför sig till arbete i Sverige. Det utländska företaget ska registrera sig hos Skatteverket och redovisa och betala in den avdragna skatten för dessa hemarbetsdagar. I den mån skatt felaktigt redovisats och betalats in i Danmark kan de dock överföras till Sverige med stöd av bestämmelserna i trekk-avtalet.

Då det först efter en löpande tremånadersperiod är möjligt att avgöra om en medarbetare var skattepliktig för löneinkomsten i Sverige eller i Danmark, är det inte möjligt för en dansk arbetsgivare att uppfylla kravet om att göra skatteavdrag på månadsbasis med rätt belopp för arbetstagare som arbetar i Sverige. Om det inte med säkerhet kan fastslås att inkomsten i en månad helt eller delvis ska beskattas i Sverige, är det den danska skattemyndighetens uppfattning att det ska innehållas skatt av hela inkomsten, samtidigt som Sverige förpliktar den danska arbetsgivaren att innehålla skatt på den delen av inkomsten som arbetstagaren utfört i Sverige. De dubbla skatteavdragen kan avhjälpas med hjälp av trekk-avtalet antingen under löpande inkomstår, eller sannolikt mer lämpligt, efter det att deklarationen lämnats året efter inkomståret. När överföring sker först året efter inkomståret medför det ett likviditetsproblem för de arbetstagare som blir drabbade.

Example

Lasse bor i Malmö och pendlar till Köpenhamn. Under pandemin år 2020 har Lasse arbetat från sitt hemkontor i Malmö 50% av tiden. Tidigare har Lasse varit omfattat av Öresundsavtalet, som innebär att Lasse inte blivit beskattad i Sverige för det arbete som han utfört i Sverige. Den nya lagstiftningen från 2021 innebär emellertid att Lasses arbetsgivare skall registrera sig som arbetsgivare i Sverige och Lasse skall betala skatt till Sverige. Ett annat alternativ för Lasse vore att pendla in till Köpenhamn för att undgå att betala skatt i Sverige och att arbetsgivaren behöver registrera sig i Sverige. Arbetsgivaren har meddelat att de inte vill registrera sig i Sverige och förutsätter att Lasse återupptar pendlingen till Köpenhamn även under coronapandemin. Kravet om inresa till Köpenhamn ställs inte för andra än svenska arbetstagare på Lasses arbetsplats. 

De privatanställda som enligt Öresundsavtalet har mer än 50 % hemarbete beskattas i Sverige för den del som hänför sig till hemarbete eftersom kraven i Öresundsavtalet inte längre är uppfyllt. Dansk arbetsgivare ska göra skatteavdrag på den del av ersättningen som hänför sig till arbete utfört i Sverige. Skatteavdrag ska göras i enlighet med jämkningsbeslut som arbetstagaren fått från Skatteverket efter ansökan eller om detta saknas med 30 procent. Den utländska arbetsgivaren ska registrera sig hos Skatteverket och redovisa och betala in den avdragna skatten.

För nordiska offentliga arbetsgivare som har  svenskboende anställda som enligt Nordiska skatteavtalet ska beskattas i Sverige för sina arbetsdagar i Sverige, ska de nya reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag gälla i Sverige från dag ett.

Who is affected?

Svenskboende gränspendlare till Sveriges grannländer och nordiska arbetsgivare med svenskboende arbetskraft.

Om pandemin inte inträffat är det troligt att färre arbetsgivare hade drabbats av gränshindret. Men i och med coronapandemins restriktioner och kravet på ofrivilligt hemarbete omfattas allt fler arbetsgivare av skyldigheten att göra skatteavdrag.

Även efter coronapandemin kommer den nya lagstiftningen att vara problematisk med tanke på pågående förändringar på arbetsmarknaden med en ”virtuell post-covid arbetsmarknad” där allt fler verksamheter redan infört och väntas anpassa sina verksamheter och kontorsytor genom att införa "work from anywhere".

Enligt de uppgifter som de tre nordiska informationstjänsterna fått angående problematiken är situationen mycket besvärande för ett stort antal utländska arbetsgivare med svenskboende personal som i sin tur riskerar sina anställningar i Sveriges grannländer ifall den nuvarande situationen fortsätter. 

Proposed solution

Sverige tillsammans med övriga nordiska länder överväger i vilken mån de nya reglerna om utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för arbete utfört i Sverige och eventuellt motsvarande regler i andra nordiska länder stämmer överens med Trekk-avtalets syfte. Detta med hänsyn till ovanstående problembeskrivning som inte enbart tar upp öresundspendlare.

Vidare kunde Sverige överväga att undanta danska arbetsgivare med anställda som är omfattade av Öresundsregeln från registreringsskyldighet och utbetalares skyldighet att göra skatteavdrag och istället förändra innehållet i det redan existerande Trekk-avtalet, som redan idag reglerar överföring av preliminärskatt när denna betalats in i fel nordiskt land med hänsyn till var inkomsten ska beskattas.

Last reviewed by
Finansdepartementet/Skatteverket Sverige 27.10.2021.
Contact information