Skyldighet för utländska arbetsgivare att göra skatteavdrag på ersättning för arbete som anställda utför i Sverige
Fram till 2025 berörde skyldigheten även arbetspendlare i Öresundsregionen.
Information
Sedan 1 januari 2021 har det tillkommit nya regler kring utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för anställda som arbetar i Sverige. Enligt de nya reglerna ska utländska arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Sverige göra skatteavdrag på ersättning som betalas ut för arbete som arbetstagaren utfört i Sverige. Den utländska arbetsgivaren ska registreras som arbetsgivare och redovisa och betala in den avdragna skatten till Skatteverket.
Gränshinderrådets sekretariat har från samtliga gränsregioner fått signaler om att den nya lagstiftningen försvårar för norska, finska, åländska och danska arbetsgivare och deras svenskbosatta pendlare. Fram till 2025 och det nya Öresundsavtalet gällde skyldigheten även för öresundspendlare.
Administrationsprocessen för att redovisa och betala skatt till två länders skattemyndigheter upplevs som betungande även om det finns möjlighet att ansöka om befrielse från skatteavdrag.. Den nya lagen kan också ha som följd att svenskboende arbetskraft missgynnas i rekryteringsprocesser på grund av risk för omfattande administrativ börda ifall man väljer att anställa en svenskboende medarbetare som ska utföra arbete i Sverige.
Det har även rapporterats in fall där arbetsgivare i Danmark löser situationen genom att kräva att arbetstagare bosatta i Sverige fysiskt kommer in på arbete i Danmark för att arbetsgivaren inte ska behöva göra skatteavdrag på utbetalad ersättning för arbete i Sverige. Krav på fysisk närvaro på arbetsplatsen har varit problematiskt under coronapandemin och i flera nordiska länder har hemarbete varit påtvingad som följd av nationella beslut för att minska smittspridningen av coronaviruset. Det nya normala pekar alltmer på att arbetsgivare ställer om och förordar distansarbete och anpassar sina verksamheter och kontorsytor efter det.
De nya reglerna samverkar inte heller med syftet av det nordiska skatteavtalet som fördelar beskattningsrätten mellan de nordiska länderna.
Trekk-avtalet är en bilaga till förordning (1997:1157) som knyter an till lagen (1990:226) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. Trekk-avtalet reglerar var preliminärskatt ska dras av och hur överföringen av eventuell skatt ska gå till. Avtalet reglerar vilken stat som har rätt att kräva preliminär skatt i vissa fall. Syftet är således att förhindra att två stater samtidigt kräver preliminär skatt på exempelvis samma arbetsinkomst. Överenskommelsen innehåller även regler om överföring av preliminär skatt till en annan nordisk stats skattemyndighet i de fall det visar sig att inkomsten slutligt helt eller delvis ska beskattas i den andra nordiska staten än den där preliminärskatten har betalats in.
Trekk-avtalet innehåller idag inte några regler som gör det möjligt för en svensk myndighet att med stöd av avtalet meddela att något skatteavdrag inte ska göras i Sverige när det gäller arbete som utförs i Sverige pendlare. De nya reglerna samverkar därför inte med Trekk-avtalets syfte, det vill säga att förhindra att preliminär skatt tas ut i mer än en stat.
Lasse bor i Haparanda och pendlar till Torneå. Under pandemin år 2020 har Lasse arbetat från sitt hemkontor i Haparanda 50% av tiden. Den nya lagstiftningen från 2021 innebär att Lasses finska arbetsgivare behöver registrera sig som arbetsgivare i Sverige och Lasse skall betala skatt till Sverige. Ett annat alternativ för Lasse vore att pendla in till Torneå för att undgå att betala skatt i Sverige och att arbetsgivaren behöver registrera sig i Sverige.
För nordiska offentliga arbetsgivare som har svenskboende anställda som enligt Nordiska skatteavtalet ska beskattas i Sverige för sina arbetsdagar i Sverige, ska de nya reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag gälla i Sverige från dag ett.
Förändring i 10 kap. 6 § SFL (Skatteförfarandelagen) om skatteavdrag från ersättning för arbete för utländska arbetsgivare utan fast driftsställe.
Svenskboende gränspendlare till Sveriges grannländer och nordiska arbetsgivare med svenskboende arbetskraft.
Om pandemin inte inträffat är det troligt att färre arbetsgivare hade drabbats av gränshindret. Men i och med coronapandemins restriktioner och kravet på ofrivilligt hemarbete omfattas allt fler arbetsgivare av skyldigheten att göra skatteavdrag.
Även efter coronapandemin kommer den nya lagstiftningen att vara problematisk med tanke på pågående förändringar på arbetsmarknaden med en ”virtuell post-covid arbetsmarknad” där allt fler verksamheter redan infört och väntas anpassa sina verksamheter och kontorsytor genom att införa "work from anywhere".
Enligt de uppgifter som de tre nordiska informationstjänsterna fått angående problematiken är situationen mycket besvärande för ett stort antal utländska arbetsgivare med svenskboende personal som i sin tur riskerar sina anställningar i Sveriges grannländer ifall den nuvarande situationen fortsätter.
Sverige tillsammans med övriga nordiska länder överväger i vilken mån de nya reglerna om utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för arbete utfört i Sverige och eventuellt motsvarande regler i andra nordiska länder stämmer överens med Trekk-avtalets syfte. Detta med hänsyn till ovanstående problembeskrivning som inte enbart tar upp öresundspendlare.
Även om det nya Öresundsavtalet har inneburit väsentligt minskade problem i Öresundsregionen, kan Sverige överväga att generellt undanta danska arbetsgivare från registreringsskyldighet och utbetalares skyldighet att göra skatteavdrag och istället förändra innehållet i det redan existerande Trekk-avtalet, som redan idag reglerar överföring av preliminärskatt när denna betalats in i fel nordiskt land med hänsyn till var inkomsten ska beskattas.
Pågående arbete
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.
Den 10 juni 2024 ingick Sverige och Danmark ett nytt avtal, som gäller från 2025, om vissa skattefrågor, dvs. ett nytt Öresundsavtal. I och med det nya avtalet har frågan blivit löst för de anställda som omfattas av det nya Öresundsavtalet, i detta fall de som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Anställda hos danska arbetsgivare som delvis arbetar i Sverige och omfattas av Öresundsavtalet behöver inte ha ett särskilt beslut om skattefrihet ör att arbetsgivaren ska slippa dra svensk preliminärskatt.
Det nya avtalet innebär för det första att även offentliganställda kan omfattas av den ovan beskrivna 50-procentsregeln. Det kommer att tillåta att fler personer arbetar i sin hemviststat eller i en tredje stat utan ändrad beskattningssituation. För det andra görs regeln i sig mer flexibel, då kravet på att minst hälften av arbetet ska vara utfört i den normala arbetsstaten ska beräknas över rullande tolvmånadersperioder i stället för över rullande tremånadersperioder. Det kommer att göra det lättare att överblicka förutsättningarna för den anställdes beskattning och därpå följande skyldigheter för arbetsgivaren. För att ytterligare öka förutsebarheten införs också en regel som innebär att det i fråga om en anställning som är avsedd att utföras på ett sådant sätt att skattskyldighet inte ska uppstå i Sverige för utbetald lön, inte ska medföra någon skyldighet för arbetsgivaren att göra skatteavdrag. Ambitionen är att avtalet ska träda i kraft fr.o.m. 2025.
Det gamla Öresundsvatalet innebar att en person som bor i Sverige och pendlar till arbetet i Danmark kan arbeta hemifrån i Sverige utan att bli beskattad i Sverige för hemarbetsdagarna i Sverige, under förutsättning att personen under varje tremånadersperiod arbetade minst hälften av arbetstiden på sin fysiska arbetsplats i Danmark. Under pandemin med temporära nedstängningar i Danmark var emellertid många gränspendlare varit till fler hemarbetsdagar i Sverige än vad som rymdes inom öresundsregeln, dvs. dessa gränspendlare blev då skattskyldiga i Sverige för hemarbetsdagar. När de svenska skattereglerna infördes 2021 blev den danska arbetsgivaren skyldig att göra skatteavdrag på den del av ersättningen som hänför sig till arbete i Sverige. Den utländska arbetsgivaren behövde registrera sig hos Skatteverket och redovisa för samt betala in den avdragna skatten för dessa hemarbetsdagar. I den mån skatt felaktigt redovisats och betalats in i Danmark kunde de dock överföras till Sverige med stöd av bestämmelserna i trekk-avtalet.
Då det först efter en löpande tremånadersperiod var möjligt att avgöra om en medarbetare var skattepliktig för löneinkomsten i Sverige eller i Danmark, var det inte möjligt för en dansk arbetsgivare att uppfylla kravet om att göra skatteavdrag på månadsbasis med rätt belopp för arbetstagare som arbetar i Sverige. Om det inte med säkerhet kunde fastslås att inkomsten i en månad helt eller delvis skulle beskattas i Sverige, var det den danska skattemyndighetens uppfattning att det skulle innehållas skatt av hela inkomsten, samtidigt som Sverige förpliktade den danska arbetsgivaren att innehålla skatt på den delen av inkomsten som arbetstagaren utfört i Sverige. De dubbla skatteavdragen kunde avhjälpas med hjälp av trekk-avtalet antingen under löpande inkomstår, eller sannolikt mer lämpligt, efter det att deklarationen lämnats året efter inkomståret. När överföring skedde först året efter inkomståret medför det ett likviditetsproblem för de arbetstagare som blev drabbade.