Stadgar för Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris

Nordiske børnebøger
Stadgarna träder i kraft den 1 januari 2016 och ersätter stadgarna från 2013.

Syftet med Nordiska rådets priser är att öka intresset för den nordiska kulturgemenskapen och det nordiska miljösamarbetet samt att erkänna framstående konstnärliga och miljömässiga insatser. Priserna ska bidra till att synliggöra och lyfta fram det nordiska samarbetet.

§ 1. Allmänna bestämmelser

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris instiftades 2013 efter rekommendation från Nordiska rådet.

Stadgarna för Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris fastställs av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet tillsammans.

En översyn av stadgarna ska göras om Nordiska rådet eller Nordiska ministerrådet begär det.

Stadgarna ska upphöra och Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris läggas ned om Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är överens om det.

Verksamheten finansieras med medel från Nordiska ministerrådet inom budgeten för nordiskt kultursamarbete. Storleken på Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris fastställs i samband med budgetprocessen.

Priset administreras av Nordiska ministerrådet. Nordiska ministerrådet kan ingå avtal med tredje part som ska fungera som sekretariat för priset (prissekretariatet).

§ 2. Det prisbelönta verket

Priset delas ut till ett skönlitterärt verk för barn och unga skrivet av en nu levande författare på ett av de nordiska språken.

Som nordiska språk anses danska, finska, isländska, norska, svenska, färöiska, grönländska och samiska.

Med ett skönlitterärt verk förstås i detta sammanhang poesi, prosa och dramatik. Verket kan kombinera text och bilder och ska uppfylla höga litterära och konstnärliga krav.

Vid bedömningen kan man beakta verk på danska, finska, isländska, norska och svenska som utgivits för första gången de senaste två kalenderåren före det år då priset delas ut. Verk på färöiska, grönländska och samiska samt verk från Åland som utgivits för första gången de senaste fyra kalenderåren före det år då priset delas ut kan också beaktas.

Den nordiska bedömningskommittén kan besluta att priset ska delas ifall det valda verket har fler än en upphovsman – exempelvis ett samarbete mellan en författare och en illustratör.

Vinnaren tillkännages och priset delas ut en gång per år i samband med ett arrangemang som beslutas av Nordiska rådet.

Nordiska rådet ska senast i början av kalenderåret meddela prissekretariatet var och när priset delas ut.

Senast tre veckor före prisutdelningen ska den nordiska bedömningskommittén meddela Nordiska rådets direktör sitt beslut med motivering.

§ 3. De nationella bedömningskommittéerna och den nordiska bedömningskommittén

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris har nationella bedömningskommittéer i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt en nordisk bedömningskommitté.

Efter en utfrågning av Nordiska rådet och prissekretariatet fastställer Nordiska ministerrådet en handbok för administration av priset. Handboken innehåller bestämmelser om bland annat:

  • Bedömningskommittéernas verksamhet
  • Prisets årstidtabell
  • Röstningsregler
  • Arvodering av bedömningskommitténs medlemmar och suppleanter

 

De nationella bedömningskommittéerna

En nationell bedömningskommitté från varje land nominerar kandidater till priset.

De nationella bedömningskommittéerna består av två ordinarie medlemmar och en suppleant från Danmark, Island, Norge och Sverige. Finlands kommitté består av en ordinarie medlem och en suppleant från båda språkområdena.

Medlemmar och suppleanter i de nationella bedömningskommittéerna utses av Nordiska ministerrådet (generalsekreteraren) på rekommendation av de nationella kulturministerierna. Medlemmarnas mandatperiod är fyra år med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år. Ordinarie medlemmar och suppleanter byts ut efter ett speciellt rotationssystem som beskrivs i handbokens andra bilaga.

Medlemmar och suppleanter som har suttit två fyraårsperioder i följd kan efter ett uppehåll på fyra år utses igen.

Från Färöarna, Grönland, Åland och det samiska språkområdet nomineras ett verk från vardera. I dessa fall nomineras verket av respektive författarorganisation eller motsvarande instans i det aktuella landet/området. En representant för den aktuella författarorganisationen eller motsvarande instans adjungeras till kommittén. Varje områdes nationella kulturmyndighet informerar Nordiska ministerrådet om vem som utses som adjungerad. Den adjungerade medlemmen deltar i kommitténs arbete på samma villkor som de ordinarie medlemmarna.

Medlemmar och suppleanter ska vara experter på sitt lands litteratur och i möjligaste mån även på de övriga nordiska ländernas litteratur.

Nomineringsproceduren

Varje nationell kommitté ska föreslå två verk. Dessutom kan det nomineras ytterligare ett verk på färöiska, ett på grönländska, ett på samiska och ett verk från Åland.

Nomineringarna ska göras senast sex månader innan priset delas ut.

De nationella bedömningskommittéerna har tystnadsplikt om vilka verk som är nominerade tills dessa offentliggörs.

 

Den nordiska bedömningskommittén

Den nordiska bedömningskommittén utser vinnaren utifrån de nomineringar som de nationella bedömningskommittéerna har gjort.

Den nordiska bedömningskommittén består av tio ordinarie medlemmar som också är ordinarie medlemmar i de nationella bedömningskommittéerna: två från Danmark, Finland (en från båda språkområdena), Island, Norge respektive Sverige samt eventuella adjungerade medlemmar från Färöarna, Grönland, Åland och det samiska språkområdet.

Den nordiska bedömningskommittén beslutar om när och hur nomineringarna ska offentliggöras.

Medlemmar av såväl de nationella bedömningskommittéerna som den nordiska bedömningskommittén måste anmäla jäv i bedömningen av verk. Om en medlem anses jävig får hen inte delta i handläggningen och bedömningen av dessa verk. En jävig medlem kan ersättas av den utsedda suppleanten. Om det uppstår oenighet om jäv avgörs frågan av ordföranden eller vice ordföranden.

De nationella bedömningskommittéernas beslut om nomineringar och den nordiska bedömningskommitténs beslut om vinnaren är slutgiltiga och kan inte överklagas till högre instans.

§ 4. Den nordiska bedömningskommitténs verksamhet

Den nordiska bedömningskommittén betjänas av Nordiska ministerrådet eller den tredje part som Nordiska ministerrådet har avtal med i ärendet.

Ordförande och vice ordförande för den nordiska bedömningskommittén utses enligt ett rotationssystem som beskrivs i handboken.

Den nordiska bedömningskommittén är beslutför när minst en representant från alla deltagande länder samt eventuella adjungerade medlemmar från Färöarna, Grönland, Åland och det samiska språkområdet är närvarande.

Om personlig närvaro i undantagsfall inte är möjligt kan medlemmen medverka via fullmakt till den andra medlemmen från den nationella bedömningskommittén eller via telekommunikation.

Den nordiska bedömningskommittén fattar sina beslut med enkel majoritet. Men i beslutet om vem som ska tilldelas priset gäller särskilda regler som beskrivs i handbokens avsnitt om röstningsregler. Varje medlem har en röst.

Den nordiska bedömningskommittén har tystnadsplikt om vilket verk som har vunnit ända fram till offentliggörandet.

Den nordiska bedömningskommittén sammanträder normalt en gång per år, och dessa sammanträden protokollförs.

§ 5. Administration och ekonomi

Nordiska ministerrådet kan ingå avtal med tredje part som ska fungera som prissekretariat. Prissekretariatet ansvarar för administrationen av priset och betjänar bedömningskommittéerna. Prissekretariatets uppgifter m.m. beskrivs i handboken.

Verksamhetens räkenskapsår följer kalenderåret.

Rapportering och förvaltning av medel ska göras i enlighet med Nordiska ministerrådets regler för budget, ekonomisk förvaltning, redovisning och revision samt i enlighet med vad ministerrådet i övrigt bestämmer.

Arvoden till medlemmar och suppleanter utbetalas enligt beslut av Nordiska ministerrådet. Aktuella belopp står i handboken.