Delningsekonomi ger störst miljövinster i transportsektorn
Storleken på den eventuella reduceringen i växthusgasutsläpp beror på de indirekta effekterna av hur vinsten används (s.k. rebound effekt), det vill säga hur konsumenten efteråt använder de extra medel som erhållits genom att dela eller använda en produkt/tjänst. Miljövinsterna är relativt små vid utlåning av ex. mindre kapitalvaror eller köp av tjänster.
Studien, utförd av VISTA Analyse på uppdrag av Nordiska miljö- och ekonomigruppen under Nordiska ministerrådet, presenterar en sammanställning av olika existerande delningsekonomiinitiativ i de nordiska länderna samt en analys av initiativ i fyra specifika sektorer och den potential dessa har för att reducera belastningen på miljön.
Bildelningskollektiv kan göra skillnad
Störst potential till miljövinster finns inom transporter. En livscykelanalys av en vanlig personbil påvisar att klart störst miljöbelastning kommer från utsläppen som uppstår vid bilkörningen.
– Ett bildelningskollektiv ersätter i medeltal 4-13 individuellt ägda bilar och reducerar oftast antalet kilometrar ett hushåll, som gått med i kollektivet, kör årligen. Bilar i ett bildelningskollektiv är ofta modernare med lägre utsläppshalter, och samtidigt bidrar det reducerade antalet bilar till minskningar i trängsel, buller och utsläpp i stadsmiljön, var trafikproblemen oftast är störst, säger John Magne Skjelvik vid Vista Analyse.
Upplåtande av privata hem för inkvartering ger miljövinster genom att privata hushåll i allmänhet har lägre energiförbrukning än jämförelsevis hotell, i vilka olika servicefaciliteter kräver mera energi.
Första rön från nytt forskningsområde
Efterfrågan på flygresor är typiskt mycket känslig för förändringar i inkomst och pris, vilket innebär att efterfrågan på flygresor stiger mera än ökningen i inkomst eller prissänkning. Detta skulle indikera att en vinst från lägre boendepriser är mer troligt använd för flygresor än på andra varor och tjänster.
– Forskningen om delningsekonomi och erfarenheterna av den i de nordiska länderna är tills vidare begränsade eftersom delningsekonomin fortfarande utgör en mycket liten del av de nordiska ländernas totala ekonomi. Därför bryter den här studien ny mark och banar väg för nya studier, säger ordförande för Miljö- och ekonomigruppen Signe Krarup.
Signe Krarup konstaterar att klimateffekten av delningsekonomiska initiativ är beroende på om utsläppen omfattas av några klimatpolitiska styrmedel eller inte. Olika initiativ inom delningsekonomin i de nordiska länderna uppvisar dock betydande potential att förse konsumenterna med olika fördelar, samt kan även förbättra effektiviteten i ekonomin.
– Det är därför viktigt att i respektive land att se över om det finns regleringar som dämpar introducerandet av delningsekonomiinitiativ och som eventuellt kunde avlägsnas eller uppdateras med mera effektiva styrmedel, säger Signe Krarup
