Vattnet är nyckeln till klimatanpassat jordbruk

- Vattnet är högt på agendan – och det handlar både om bevattning och dränering. Även om vi i Norden har en hyfsad årsnederbörd, kommer vi att behöva börja samla vatten för framtida torrperioder, och skydda oss mot extrema regnmängder. Här krävs ökad kunskap och ny teknik, säger Per Hansson, ordförande i den nordiska arbetsgrupp för jordbruk och extremväder som snart lämnar sin slutrapport.

Arbetsgruppen är en del i den ”task-force” som skogs- och lantbruksministrarna tillsatte i höstas, när krisen var ett faktum för nordiskt lantbruk.

Uppdraget var att kartlägga effekterna och föreslå åtgärder för att stärka beredskapen på kort sikt, och klimatanpassa jordbruket på längre sikt.  Snart finns en rapport klar som beskriver krisens omfattning och konsekvenserna för lantbrukarna och livsmedelsindustrin.

Den kommer bland annat visa att danskt jordbruk gått miste om 4 - 6 miljarder DKK och det svenska drygt 6 miljarder SEK till följd av torkan 2018.  Norge fick minskade intäkter och ökade kostnader på runt 3 miljarder NOK och Finlands lantbruk hade det minst lönsamma året sedan 2000.

Odlingssäsongen 2019 har börjat betydligt bättre för de flesta av Nordens bönder än fjolårets. Men många av dem lider fortfarande av sviterna av extremsommaren 2018.  Bristen på både grovfoder och utsäde kan påverka lönsamheten hos odlare, djurproducenter och livsmedelsindustri ända in i år 2020, skriver arbetsgruppen.

Men den goda sidan av saken, menar Per Hansson, är att krisen höjt medvetenheten om klimatförändringarna på alla nivåer i jordbrukssektorn, från bönderna själva till livsmedelsindustrin och nordens regeringar. 
I fjol uppstod spontant nordiskt samarbete kring grovfoderexport och inventering av de nordiska utsädeslagren. 

-    Det gör att vi har betydligt bättre beredskap i år. Nätverk som etablerades i fjol står beredda att följa utvecklingen i år, framför allt på nationell nivå, men även på nordisk.

Centralt för ett klimatanpassat jordbruk är också växter som är bättre rustade dels för att klara perioder av värme och torka, större nederbördsmängder och stormar.
Arbetsgruppen föreslår därför att Nordforsk, NordGen och NKJ, Nordiska kommittén för jordbruk och matforskning, samlar privata och offentliga aktörer inom växtförädling för att ta fram mer motståndskraftiga växtsorter.

Den nordiska arbetsgrupp som bestått av representanter från alla ländernas jordbruksdepartement- eller myndigheter, föreslår också ett permanent nordiskt nätverk som kan samarbeta i kristider och planera gemensamma satsningar för att göra det nordiska jordbruket bli mer motståndskraftigt.

-     Det finns en stor kraft i att samla erfarenhet och kompetenser från de olika nordiska länder på det här sättet, säger Per Hansson.

1. Utveckla klimatsmarta vatten- och odlingssystem 
2. Ta fram växter anpassade för extremväder  
3. Ta fram strategier för framtida kriser vid extremväder 
4. Nordiskt kunskapsutbyte mellan rådgivare 
5. Permanent Nordiskt nätverk för jordbruk och extremväder