Det finska och isländska språkens ställning inom samarbetet förbättras
Det ursprungliga kravet var att finskan och isländskan borde göras till arbetsspråk inom det nordiska samarbetet. Detta skulle enligt förslaget göra språken jämlika med de skandinaviska språken inom det nordiska samarbetet. Diskussionen om språkförhållandena inom rådet har pågått sedan dess, och olika alternativa förslag har lagts fram.
-Vi har inte nått ända fram, men vi har kommit en god bit på vägen, konstaterar Hans Wallmark, som i egenskap av representant för presidiet presenterade kompromissen under sessionen.
-Vi är nöjda med det resultat som har uppnåtts, säger också den finska delegationens representant, Erkki Tuomioja. Han får medhåll av Juho Eerola och Maarit Feldt-Ranta, som uttrycker sin glädje över att Nordiska rådet på detta sätt har hört önskemålet från Finland och Island. Isländska Silja Dögg Gunnarsdóttir är också mycket nöjd, och menar att detta är ett steg i rätt riktning.
Enligt kompromissbeslutet har alla rådets medlemmar möjlighet att lämna in ett medlemsförslag på sitt eget språk och protokoll på skandinaviska översätts i fortsättningen till finska och isländska.
Nordiska rådets sekretariat får också i uppdrag att utreda vilka möjligheter som finns för att förenkla och försnabba arbetsgången med hänsyn till mötesmaterial och mötesstruktur i Nordiska rådet.
Paragraf 74 i Nordiska rådets arbetsordning har stått i centrum för språkdebatten. Paragrafen stipulerar att ”Nordiska länders språk beaktas lika vid rådets möten. Arbetsspråk är danska, norska och svenska.” Frågan om arbetsordningen och tolkning av arbetsspråkens ställning inom samarbetet remitterasenligt det beslut som nu fattades till presidiet, och behandlas av Nordiska rådets 70:e session i Oslo 2018.