Öresundsbron har fortfarande en outnyttjad potential

”Det har aldrig lett till något gott att isolera sig. Bron är en signal om gemenskap, samhörighet och tron på att vi mycket väl kan. Bron är motsatsen till ’sig själv nog’, isolering, nationalism och slutenhet.” Det sa den tidigare danska statsministern Poul Nyrup Rasmussen i sitt tal vid invigningen av Öresundsbron den 1 juli 2000.

Länge gick det bra och länderna efterlevde visionen för den nya förbindelsen över Öresund, men på senare år har det tornat upp allt fler mörka moln på himlen. Det kulminerade när pandemin drabbade Norden i mars 2020 och köerna på bron blev symbolen för stängda gränser.

Just därför stod Öresundsbrons betydelse och fortsatta potential högt på dagordningen när Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling höll sitt möte under temasessionen i slutet av juni. 

Vd för Öresundsbron, Linus Eriksson, är en engagerad förespråkare för Öresundsbrons betydelse för regionen. Han var inbjuden av utskottet för tillväxt och utveckling för att ge ett perspektiv på brons samhälleliga betydelse.

– Det har hänt så mycket under de senaste 20 åren. En liten men intressant poäng är att det i dag sitter 423 danska styrelseledamöter i skånska företag. Det visar att vi sitter ihop som länder. Även när gränserna nästan helt stängdes i vintras så var de enda undantagen arbetspendlare och godstransporter. Då var det runt 8 000 personer som pendlade över bron. Det går inte att stänga bron längre, säger Eriksson.

37,8 miljarder svenska kronor kostade det att bygga Öresundsbron. Det var mycket pengar för 20 år sedan, men bron har bidragit till så mycket mer än att bara frakta gods och människor över Öresund.

Utan bron hade Köpenhamn förmodligen inte fått stadsdelen Örestad, metron och tåg till Kastrup från både Danmark och Sverige.

På den svenska sidan fick man stadsdelen Hyllie i Malmö, Citytunneln, 70 huvudkontor för näringslivet, ESS (European Spallation Source) i Lund och Medicon Valley i Öresundsregionen.

Banden mellan Danmark och Sverige är starka ur flera olika perspektiv, såväl när det gäller näringslivets export, samhällsutvecklingen som fritidsresor.

• Danmark är Sveriges fjärde största exportmarknad.
• Sverige är Danmarks tredje största exportmarknad.
• För 40 000 invånare på Bornholm är den vanligaste vägen till resten av Danmark via färja till Ystad och transitresa genom Skåne och över Öresundsbron.
• 10 200 fritidshus i Sverige har i dag danska ägare. Dessutom har 10 300 fritidshus i Sverige tyska ägare och 12 600 fritidshus norska ägare.

Öresundsbrons utveckling gick i rätt riktning i 10 år. Som mest pendlade 19 800 personer över bron varje dag. Sedan följde en period av stagnation.

Efter 15 år av gränslös trafik över bron har det sedan 2015 varit tre händelser som har resulterat i gränskontroller och delvis stängda gränser. Flyktingkrisen 2015/2016 ledde till att Sverige införde gränskontroller. Ett bombdåd i Köpenhamn 2019 gjorde att Danmark införde stickprovskontroller vid gränsen. 2020 kom pandemin då först Danmark och sedan Sverige delvis stängde gränserna. 

– Det som framför allt har skapats sedan 2015 är en osäkerhet. Kan jag lita på att jag kommer hem från jobbet för att hämta barnen på förskolan? Osäkerheten har skapat en barriär när det gäller huruvida man vågar ta ett jobb på andra sidan bron, påpekar Eriksson.

Och osäkerheten har bara förstärkts under pandemin. Ordföranden för Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling, Pyry Niemi, har själv varit aktiv i gränshinderarbetet. Han menar att det finns mycket att lära av det som hänt mellan länderna under pandemin.

– Pandemin har varit en fruktansvärd och mörk tid för mänskligheten och det nordiska samarbetet. Samtidigt hoppas vi att vi har lärt oss något av detta och kan gå tillbaka till den tidigare statsministern Poul Nyrup Rasmussens vision om att inte isolera oss och inte låta nationalismen styra, säger Niemi.

Det finns fortfarande en outnyttjad potential i Öresundsregionen som kan tas tillvara, enligt Eriksson. Han pekar på att regeringarna måste lösa skattefrågorna som har drabbat både privatpersoner och företag.

– Samtidigt behöver vi kanske en ny symbolhandling från den danska och svenska statsministern. Kanske borde de träffas på Pepparholm (mitt i Öresund) i samband med en konferens eller liknande. Det skulle vara viktigt för att visa att vi är grannar igen, säger Eriksson.

Han har flera argument på lager. Bland annat finns det en potential i att Köpenhamnsområdet har brist på arbetskraft, medan Skåne har en relativt hög arbetslöshet. Det finns också ett antal andra drivkrafter såsom skillnader i lönenivåer, valuta, prisnivå och bostadspriser.  Eriksson påminner statsministrarna om deras egen vision om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.

– Det är den vi måste hitta tillbaka till, säger Eriksson.