Pandemin blev Gränshinderrådets största utmaning

Gränshinderrådet har tillsammans med sina samarbetspartners haft en central roll i att samla in och rapportera om störningar i den fria rörligheten som uppstått till följd av nationella beslut i kampen mot covid-19.

Genast när pandemin slog till och de första inreserestriktionerna infördes i mars 2020 började de gränsregionala informationstjänsterna och Nordiska ministerrådets egen tjänst Info Norden på Gränshinderrådets initiativ samla in störningar i den fria rörligheten.

Av Gränshinderrådets årsrapport för 2020/2021 framgår att totalt 121 störningar på grund av pandemin har rapporterats vidare till de nordiska regeringarna och andra aktörer som konkret kan undanröja gränshinder.

Många av störningarna handlade om svårigheter för pendlare att ta sig till och från sina jobb på andra sidan gränsen, något som inte bara slår hårt mot de anställda utan också mot företagen.

- Den typen av störningar får inte uppstå när nästa kris kommer. De nordiska länderna måste kunna garantera att arbetslivet över gränserna fungerar utan hinder. Näringslivet, särskilt i gränsregionerna, är beroende av en fungerande fri rörlighet på tvärs av våra gränser. Det skapar arbetsplatser och i slutändan välmående samhällen, säger Vibeke Hammer Madsen, som är Gränshinderrådets ordförande under 2022.

Många av de störningar som inrapporterades visade sig vara svåra att lösa. Länderna valde olika vägar i kampen mot coronan. En nordisk samordning saknades, men en del problem kunde ändå lösas.

Bland annat löstes frågan om socialförsäkringen för gränspendlare som jobbade hemma under pandemin och många av störningarna har ömsom blivit lösta och åter blivit aktiva/aktuella i takt med att ländernas inreserestriktioner och nationella beslut förändrats under perioden.

Men frustrationen, särskilt bland dem som bor och lever i de nordiska gränsregionerna, har varit påtaglig under pandemin. Det visar inte minst de tre digitala enkätundersökningar som Gränshinderrådet tagit initiativ till och som har pejlat stämningen hos dem som drabbats av ländernas olika restriktioner.

En förkrossande majoritet av dem som svarat på enkäterna har till exempel uppgett att möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts i mycket hög grad och att restriktionerna har lett till stor oro.

Stämningen hos gränspendlarna och boende i gränsregionerna avspeglas också i årsrapportens förord, som skrivits av Bertel Haarder, Gränshinderrådets ordförande 2020. Så här skriver han:

- 2020 var ett ”annus horribilis”, ett förfärligt coronaår, med omfattande, ökande gränshinder och historiskt låg integration i Norden. Stick i stäv med det gemensamma målet, att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Och stick i stäv med den samarbetsanda, som ledde till passfriheten och den gemensamma arbetsmarknaden på 1950-talet.

Men verksamhetsperioden 2020/2022 har inte enbart handlat om pandemin. Gränshinderrådet har också arbetat med sina ordinära gränshinder.

Målet är att undanröja 8-12 gränshinder per år och under perioden 1 juli 2020–31 december 2021 avklarades 16 hinder. Av dem har tio lösts och sex har berörda nationella departement beslutat att avskriva såsom olösbara.

De som lösts handlar bland annat om utbetalningar av sociala förmåner, tull och deposition i samband med överförsel av varor, långa handläggningstider i EU-ärenden och ersättning för patientresa mellan Norge och Finland/Sverige.

Från och med 2022 har Gränshinderrådet fått ett starkare mandat av de nordiska samarbetsministrarna. Enligt det nya mandatet ska rådet bland annat ha mandat att agera snabbare och mer resolut i kristider om den fria rörligheten kommer under press.