Starkare mandat för Gränshinderrådet gav resultat
Margot Wallström redogör för Gränshinderrådets arbete under 2018.
Möjligheten att utnyttja hela Norden som arbets-, studie- och bosättningsområde är det som medborgarna uppskattar mest med det nordiska samarbetet.
Gränshinderrådets jobb är att försöka förmå regeringarna att lösa de hinder för den fria rörligheten som uppstår när myndigheter tolkar regler olika eller ländernas lagar kolliderar.
Fokus på närings- och arbetsliv
Inför 2018 fick Gränshinderrådet ett utökat mandat av de nordiska samarbetsministrarna. Rådets nationella representanter fick bland annat större befogenheter att kalla till möten med berörda ministrar, myndigheter och departement som kan bidra till att lösa gränshindren
I år har hinder för näringslivet och för medborgare som jobbar i andra länder haft högsta prioritet i Gränshinderrådets arbete. Gränshinderrådet har koncentrerat sig på att klara av så många som möjligt av de hinder som prioriterats under tidigare mandatperiod. Facit är 14 avklarade hinder, varav 13 är lösta och 1 avskrivits som olösbart.
Gränhinder rivet för fisknäringen
Bland annat har tre hinder som rört arbetslöshetsförsäkringen blivit lösta genom lagändringar i Sverige.
Eva Tarselius Hallgren har varit rådets svenska ordförande under året.
Utöver förbättringarna när det gäller a-kassan är hon särskilt nöjd med att regeringarna löst ett hinder som är viktigt för svensk fiskodling, nämligen att möjliggöra import av norska laxyngel.
- Eftersom hinder för näringslivet är särskilt prioriterat i vårt nya mandat är det extra viktigt att vi kunnat fokusera på den här frågan, säger Eva Tarselius Hallgren.
Viktigt för medborgarna
Med det stärkta mandatet i ryggen har Gränshinderrådet kunnat driva på regeringarna hårdare och jobba tätare med ministrar och nätverk.
Margot Wallström som är ordförande för de nordiska Samarbetsministrarna i år, tycker att mandatet givit resultat.
- Ja, vi har ju faktsikt ett rekordstort antal lösta hinder i år. Det betyder mycket för enskilda medborgare i de Nordiska länderna om vi klarar av det här, eftersom det gör det lättare att bo och arbeta i ett annat nordiskt land, sa Margot Wallström.
Här är de 13 gränshinder som lösts under året:
1. Möjligt att få inträde i svensk arbetslöshetskassa efter att ha fyllt 64 år.
2. Ansökan om medlemskap i fel svensk A-kassa har kunnat medföra förlorad rätt till inkomstrelaterad ersättning.
3. Tidigare krav på att omfattas av olika länders arbetslöshetsförsäkring utan avbrott för att inte riskera lägre arbetslöshetsersättning har lösts genom svenska lag- och förordningsändringar
4. En mobil livsmedelslokal har inte tillåtits fungera som första ankomstplats för animaliska livsmedel som importeras till Finland.
5. Erkännande av föräldraskap för familjer med samkönade föräldrar. Problemet har gällt när man flyttar till Finland och Sverige, men är ännu inte löst för Sveriges del.
6. Slopat krav på utbyte av utländska körkort i Danmark.
7. Finska ungdomar kan få göra praktik under studietiden i ett annat nordiskt land
8. Ersättning för patientresa mellan Norge, Finland och Sverige (gränshindret är dock inte löst för Sveriges del)
9. Rätt till ledarhund vid resa
10. Norsk gymnasieutbildning är tillgänglig för alla nordiska ungdomar efter slopade krav på att sökanden ska vara folkbokförd i Norge när ansökan görs
11. Import av norska laxyngel till Sverige är möjliggjord
12. Krav på resedokument vid flygresa mellan Island och övriga Norden är slopat.
13. Rätt till socialförsäkring för tredjelandsmedborgare som jobbar på forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, och bor i Danmark.
Intervju med Margot Wallström, nordisk samarbetsminister i Sverige, under Nordiska rådets 70:e session i Oslo, 2018.
