Johan Jönson
Motivering:
Johan Jönson debuterade 1992 och har sedan dess publicerat ett stort antal diktsamlingar. Han slog igenom brett med den omfångsrika poesiboken Efter arbetsschema 2008. Jönsons författarskap är formmässigt och innehållsmässigt skarpt. Han utforskar affektfullt människans liv under senkapitalismen, stor vrede blandas med stor sorg och omsorg. Att läsa Johan Jönson är att vistas i olika helvetiska mörkerrum med upplösta gränser.
Johan Jönson skriver alltid poesi med hög insats.
Det gäller inte minst i böckerna Marginalia/Xterminalia. Två symbiotiska tvillingböcker som har publicerats tillsammans. Marginalia består av dikt medan Xterminalia består av ett textmontage.
Jönson får sorgen att sjunga. Men i relation till hans bastanta diktcykel som 2016 avslutades med dit. dit. hään är Marginalia en utandning. Här formuleras skrivandet i termer av glömska och den poetiska sysslan som en ständigt pågående minnesförlust. Boken består av en enda långdikt, separerad av korta rader hänvisade till bokens höger- och vänstermarginaler. Bokens centrum lämnas tomt. Hela tiden är diktjaget medvetet om sin egen död och det finns alltid ett annalkande hot. En ständig rörelse pågår. En rörelse som är sönderfallande och på väg nedåt. Regn faller, snö faller, löv faller. Blod, svett och tårar rinner. Men det finns också undantag då ljuset visar sig, det är stunder när ”morgondagg stiger /---/ ur jordens stora, tysta grav”. Och pengarna, de behöver komma in. En besatt påminnelse som avbryter den igenkännliga Jönsonröstens fragmentflöde och kursiverat förföljer varje sida, vare sig det formulerar sig som "Jag har inga pengar”, "Jag fattar inte vart pengarna tog vägen” eller "Vi måste ha pengar i slutet av månaden”. Allt underordnas den ekonomiska hierarkien.
Xterminalia, vars mångbottnade titel för tankarna både till Lars Noréns Terminal och den kultförklarade filmen Terminator, är en ältande och lång inre monolog där Jönson reflekterar, gissar, önskar och resonerar. Han skriver om hat, kärlek och begär kopplat till sex, våld, klass, skrivande och läsande.
I Johan Jönsons besatta texter sker ständiga förvandlingar, att läsa dem är som att betrakta samhället, omgivningen, men det är också att själv tvingas ställa sig bland allt slagg och mörker, att bli ett med dikten. Jönson lyckas genom stark dikt gestalta livet och människan i all sin skörhet, och i det finns en skönhet.
Johan Jönson (f. 1966) räknas som en av Sveriges främsta poeter. Han blev känd med diktsamlingen Efter arbetsschema 2008. Efter genombrottet utkom Livdikt (2010), som nominerades till Augustpriset och följdes av tre volymer av riktningar: med.bort.in. (2012), mot.vidare.mot. (2014) och dit.dit.hään. (2015).