The content is not available in your chosen language, we are displaying it in Swedish instead.

Mer röstskolk bland unga nordiska män

22.11.17 | News
Ane Maus Sandvig
Unga nordbor struntar oftare i att rösta än äldre. Men röstskolket verkar främst bero på ett utanförskap kopplat till kort utbildning, låg inkomst och utländsk härkomst. Det behövs insatser från samhället för att grupper av medborgare inte ska fastna utanför det demokratiska systemet – det är slutsatsen i en färsk utredning beställd av NORDBUK, den nordiska barn- och ungdomskommitten.

I alla de fem nordiska länderna finns ett åldersgap i valdeltagandet. Danmark och Sverige har det minsta gapet i valdeltagande mellan yngre och äldre väljare. Störst åldersgap har Finland, som även har det lägsta totala valdeltagandet hos befolkningen i stort.

Bilden överensstämmer med den generella tendensen i Europa, att högt valdeltagande i hela befolkningen även ger ett litet åldersgap och tvärtom. Barn till vuxna som inte brukar rösta, går inte heller till valurnorna.

I rapporten “Youth, Democracy and democratic exclusion in the Nordic countries”, går rapportförfattarna igenom statistik och aktuell forskning om ungdomars demokratiska deltagande i Norden.

- Det är inte så att alla unga har lågt valdeltagande. Det lägre valdeltagandet har mycket att göra med invandrarbakgrund och socioekonomisk bakgrund. Det finns fler unga än äldre i dessa riskgrupper, säger Ane Maus Sandvig, rapportförfattare.

Ökat valdeltagande i delar av Norden

Resultatet är inte genomgående dystert. Förstagångsväljare dras till valurnorna, men sen sjunker intresset. Lägst är valdeltagtandet i 20-årsåldern i hela Norden. Men fortfarande är ungdomar i Norden lika engagerade politiskt som äldre nordbor. De demonstrerar och är engagerade i organisationer.

Det verkar inte heller finnas någon trend att valdeltagandet minskar i Norden. I Sverige och Danmark tycks valdeltagandet ha en svagt ökande trend de senaste åren, och i Norge ökar det politiska engagemanget. Bilden är mer oklar i Finland och på Island.

Vissa grupper av unga invandrare eller barn till invandrare har lägre valdeltagande än den infödda befolkningen, särskilt om de kommit från Asien, Afrika, Östeuropa och Latinamerika – med undantag för Sri Lanka och Somalia.

I Danmark har både första och andra generationen invandrare ett lägre valdeltagande. I Norge gäller detta framför allt för män med invandrarbakgrund, medan kvinnorna engagerar politiskt sig på flera olika sätt.

Lägre utbildningsnivå bland män slår igenom

Utbildningsnivå, kön och ekonomisk ställning har en stark påverkan på valdeltagande – i alla åldersgrupper. En anledning till att unga män har lägre valdeltagande än unga kvinnor är att de har lägre utbildningsnivå och oftare lever ensamma.

- Vi ser ett kraftfullt generationsskifte. I de äldre generationerna röstar män fortsatt mer än kvinnor, säger Ane Maus Sandvig.

Rapportförfattarna drar slutsatsen att politiska åtgärder är viktiga för att det inte ska uppstå grupper av människor som varaktigt ställer sig utanför det demokratiska systemet.

Påminnelse på sms

Det finns sätt att öka ungas valdeltagande som testats runt om i Norden; som skuggval eller skolval för att träna barn och unga i att diskutera politik och ta ställning, informationskampanjer och textmeddelande på valdagen direkt riktad till unga. Men att verkligen nå dem som löper störst risk att strunta i valet, kräver hårt arbete, konstaterar rapportförfattarna.

-  Det är viktigt att använda forskningsbaserade åtgärder som fungerar. Vi kan se att skol- eller skuggval arrangeras i mindre utsträckning på yrkesskolor, och det är ju alarmerande, säger Ane Maus Sandvig.

Rapporten är gjord av Norwegian Children and Youth Council’s på uppdrag av NORDBUK, den nordiska barn- och ungdomskommittén.

  • Inom kort kommer här en länk till rapporten: Youth, democracy and democratic exclusion in the Nordic countries