Kathrine Nedrejord

Forbryter og straff (”Förbrytare och straff”, inte utgiven på svenska) är Kathrine Nedrejords fjärde roman, och redan med titelns tydliga referens till Dostojevskijs kvalfulla mästerverk bygger Nedrejord en omfattande, monologisk och oförsonlig roman om våldets efterdyningar. Det råder inget tvivel om vem som för ordet – det är offrets osmyckade och förbittrade tal vi är vittne till, och samtidigt är Forbryter og straff en roman som oförskräckt blandar polemik och förtvivlan i en paradoxal och smärtsam dualitet.

Det är inte ofta man kommer i beröring med en litteratur som så skarpt och oförställt avvisar förlåtelse och benådning som etisk och juridisk regel. Forbryter og straff är en roman om gottgörelse, ja, kanske till och med hämnd och gottgörelse. För drivkraften och den filosofiska bevekelsegrunden som denna både dröjande och energiska roman lägger i dagen är ett desperat och oförställt krav på att bli hörd utan att bli avledd, utan att bli tvungen till eftergivenhet och kompromiss.

Med imponerande litterär kontroll och med klokhet snarare än skonsamhet, med vrede snarare än självrannsakande förbehåll, skriver Nedrejord fram sin anklagelsekrift. Hon växlar effektivt mellan knappa, prekära, närmast stackato yttringar och längre, välformulerade reflektioner. Forbryter og straff är en rik roman som klarar av att vara tidsenlig och aktuell samtidigt som den väcker till liv en förbindelse med exempelvis Nathaniel Hawthornes hjärtskärande The Scarlet letter.