Mary Ailonieida Sombán Mari
Mary Ailonieida Sombán Mari
Med sin rasande lyrik drar författaren, poeten och bildkonstnären Mary Ailonieida Sombán Mari oss in i samernas upplevelse av maktmissbruk, rasism och förakt från myndigheternas sida.
Den första delen av boken – Leve blant reptiler – är på norska och den andra delen – Beaivváš mánát – är på nordsamiska. Båda språken bjuder på tidsbilder som öppnar ögonen på läsaren, och ger insikt till den icke-samiska läsaren och egenmakt till den samiska läsaren.
Dikterna möter oss som forsar av ord, som ställer frågor om den smärtsamma historien:
Lea go sápmelaš / goas ge čállán / dážii dakkár lágaid / ahte visot gullá sutnje / ja álo de beassá dáža njeaidit dikkis / danne go ieš lea čállán visot lágaid?” (Från dikten ”Dás ii leat dárustit”, s. 61)
(“Har samene / noen gang skrevet / sånne lover for nordmannen, / at alt tilhører dem, / for dermed å kunne sable ned nordmannen i retten / siden de selv har skrevet lovene?” (Från prologen ”Da de brente meg levende på noaidebålet”, s. 17))
Boken er samtidigt en hyllning till solen och landskapet samt en spirituell kraft och källa till liv, och till en andlighet som har varit och fortsättningsvis är grunden för en samisk livsform.
juoiggas nana luđiid / mat bistet / agibeaivái / ja vel duobbeliidda / gos mii oktii / bođiimet, Beaivváža mánát” (Från dikten ”Buohkaid buhtes luondu”, s. 65)
(”joik kraftfulle joiker / som varer / i all evighet / og enda lenger / der vi en gang / kom fra, Solens barn”)
Visuellt är boken som ett smycke, med guldpärm, och med författarens/konstnärens egna starka konstbilder, som likt en färgkaskad rycker med sig läsaren. Boken korades 2021 till ”Årets vackraste bok” av Grafill i Norge. Boken kan läsas på nätet, och det följer också med en joik.
De fängslande bilderna passar fint ihop med de kompromisslösa dikterna, och Mary Ailonieida Sombán Mari spränger sig verkligen ut från den trånga boxen, som så ofta begränsar författare som inte tillhör majoriteten, och som önskar bli hörda med sin berättelse:
Mis ii lean goassige / makkárge / agenda singuin / ahte nubbi olmmoš nu /ráfi haga / juos juoba leš ge olmmoš / galbmavarat repeŋilljá / olmmošmeahttun / dovdduid haga ” (Från dikten ”Dás ii leat dárustit”, s. 61)
(”Vi hadde aldri noen / agenda med dem / å gjøre et annet menneske / så fredløst / hvis de nå er mennesker / disse kaldblodige reptilene / så umenneskelige / og følelsesløse / som de er” (Från prologen ”Da de brente meg levende på noaidebålet”, s. 17))
Dikterna får fram humanismen som saknades i det förflutnas ideologi, men drar samtidigt en linje till dagens situation:
Juos dáruiduhttin ii livčče leamaš / de min girjerádjosat / livčče dievva / vássán čálliiguin / min iežamet Ibsen / livččii lean Strindberga / geas ledje sámi váhnemat” (Från dikten ”Govadas baldon olbmot”, s. 52)
(”Hvis fornorskningen ikke hadde vært / så hadde våre bibliotek / vært fulle / av fortidens forfattere / vi hadde hatt vår Ibsen / vi hadde hatt en Strindberg / med samiske foreldre”)
Mary Ailonieida Sombán Mari har varit en samiskspråkig pionjär inom flera litterära genrer och har gett ut många solida verk under sitt författarskap, som den första barnboken på samiska: Ámmul ja alit oarbmælli (1976, norsk översättning Ámmul og den blå kusinen 1977), och även den första samiska erotikromanen, Bajándávgi (2004), berättad från ett kvinnoperspektiv.
Hon nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2016 med boken Čerbmen Bizi / Reinkalven Lille Bizi och 2013 till Hedda-priset för teaterpjäsen Stáinnak / The White Reindeer. Mary Ailonieida Sombán Mari var också bland de samiska författarpionjärerna som 1979 etablerade Sámi Girječálliid Searvi (SGS) (Samiska Författarföreningen).