Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Beräkning av förmån vid arbetsoförmåga efter arbete i flera nordiska länder

En person bor i ett nordiskt land och arbetar flera år i ett annat nordiskt land. Personen är således försäkrad i arbetslandet. Skulle personen senare övergå till att arbeta i bosättningslandet blir personen istället försäkrad där. Om han eller hon kort efter att arbetet påbörjades i bosättningslandet blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom och blir beviljad förmån vid arbetsoförmåga i bosättningslandet, kan ersättningen bli betydligt lägre jämfört med en person som inte har arbetat i ett annat land.

Information

Serienummer
14-006
Berørte lande
Danmark
Färöarna
Finland
Grönland
Island
Norge
Sverige
Åland
Kategori
Social och hälsa
Status
Afskrevet
Prioriteret af grænsehindringsrådet
Nej

Reglerna om rätt till förmåner vid arbetsoförmåga är inte harmoniserade inom EU. Varje medlemsstat bestämmer själva förutsättningarna för rätten till ersättning inom ramen för sina respektive rättsordningar.   Den grundläggande EU- rättsliga principen om icke-diskriminering måste dock beaktas.  Vid beräkning av en förmån vid invaliditet gäller EU:s samordningsbestämmelser.

En person som har arbetat i flera länder och som har en kort försäkringsperiod i landet där personen blir arbetsoförmögen kan få lägre eller högre ersättning än en person som inte utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Även om personen arbetat i ett och samma land kan dock ersättningen vid invaliditet bli låg om en person endast har arbetat en kortare period innan han eller hon blir arbetsoförmögen.

Svensk inkomstrelaterad sjukersättning respektive inkomstrelaterad aktivitetsersättning är oberoende av försäkringsperiodernas längd (typ A- lagstiftning). Flera andra nordiska länders motsvarande lagstiftningar är beroende av tidigare försäkringsperioders längd (typ B-lagstiftning). När en person har omfattats av både typ A- och typ B-lagstiftning ska bestämmelserna i kap. 5 i förordning 883/2004, respektive kap. 3 i förordning 1408/71 tillämpas. Förmånen ska beräknas till det högsta beloppet vid en jämförelse mellan ersättning beräknad enligt nationell lagstiftning och en pro rataberäknad ersättning. En pro rataberäkning ska dock inte göras i de fall som anges i bilaga VIII i förordning 883/2004.

De nordiska ländernas regler om förmåner vid invaliditet är sinsemellan relativt olika vilket kan få stora konsekvenser för dem som har omfattats av två nordiska länders trygghetssystem.

Gränshindret motsvaras av nr B10 i rapporten "Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet" (Nord 2012:002).

Eksempel

Tvillingbröderna Sven och Erik är 40 år och bosatta i Sverige, de har arbetat i Norge sedan 1 januari 2011. De arbetade tidigare i Sverige, båda har arbetat lika lång tid i Sverige och Norge. Under sommaren 2013 blir Sven arbetslös under juni och juli månad. Sven uppbär A-kassa från Sverige. Den 12 december 2015 skadar sig bröderna på sin fritid så allvarligt att de inte längre kan arbeta. Båda blir beviljade sjukersättning i Sverige. Bröderna blir även beviljade ”uføretrygd” från Norge. På grund av att Sven uppbar A-kassa med 30 000 kronor under juni och juli 2013, beräknas deras sjukersättning på olika sätt, sjukersättningen beräknas efter den senaste inkomsten man haft i Sverige.

Sjukersättning för bröderna:

Sven får inkomstrelaterad sjukersättning på 1 721 kronor och garantiersättning på 5 908 kronor per månad, totalt 7629 kronor per månad. Erik får inkomstrelaterad sjukersättning på 13 020 kronor och garantiersättning på 0 kronor per månad, totalt 13 020 kronor per månad. Ålderspension för bröderna: Sven får inkomstpension på 1 841 kronor, premiepension på 958 kronor och garantipension på 4 283 kronor.  Totalt 7 100 kronor per månad.  Erik får inkomstpension på 6 463 kronor, premiepension på 2 586 kronor och garantipension 818 kronor. Totalt 9 900 kronor per månad.

Løsningsforslag

En expertgrupp vid Nordiska ministerrådet har i en rapport (Nord 2012:002) ansett att detta är ett europeiskt gränshinder som kräver en europeisk lösning. Ett alternativt sätt att lösa frågan skulle kunna vara ändringar i de nationella lagstiftningarna. Detta skulle kräva omfattande lagändringar och en samordning på nordisk nivå under lagstiftningsprocessen för att undvika att nya gränshinder uppstår. De nordiska länderna kan dock var för sig, eller gemensamt, ta fram information om sin tillämpning av reglerna för att försäkra sig om att EU:s samordningsregler tillämpas korrekt och till den försäkrades bästa.

Hindret diskuteras i den nordiska socialförsäkringsgruppen som avvaktar en utveckling av problemställningen av Sverige och Finland.

Det är viktigt att information sprids om olikheterna i de olika nordiska ländernas system, till exempel på Info Nordens websidor om socialförsäkring. På Europeiska kommissionens hemsida, Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, finns även landsspecifik socialförsäkringsinformation (även för EFTA-länderna). I denna information beskrivs även EU-reglerna översiktligt.

Hindret har varit prioriterat av Gränshinderrådets finländske medlem Kimmo Sasi.

Vid Gränshinderrådets möte 21. juni 2021, ansågs detta hinder som avskrivet med följande motivering:

"Förutsättningarna för att beviljas förmåner vid invaliditet är olika och förmånerna är utformade på olika sätt i de nordiska länderna. I en del länder försöker man rehabilitera anställda i en situation då man i andra länder ger pension pga arbetsoförmåga. Det har visat sig vara omöjligt att skapa en gemensam medicinsk tolkning av arbetsoförmåga. Därför avskrivs problemet."

Sidst revideret af
Beskæftigelsesmin. DK 27.10.2022 / Socialmin. FO 13.11.2020 / Arbeids- og inkl.dept. NO 06.09.2022 / GL 12.11.2020 / Socialdepartementet SE 5.10.2022 / AX 15.10.2020 / IS 03.12.2019 / Social-och hälsovårdsmin.
Contact information