Erkännande av yrkeskvalifikationer

Nordiska ministerrådet lät 2014 konsultföretaget DAMVAD göra analysen ”Lovregulerede erhverv og velfærdsprofessioner”. Det är en rapport som bland annat kartlägger alla statligt reglerade yrken i Norden. Resultaten visar att antalet reglerade yrken varierar stort mellan de nordiska länderna; Island med 171 statligt lagreglerade yrken har flest, Norge har 165 och Danmark 162. Sverige har 91 och Finland 74. Analysen visar också att de yrken som är statligt reglerade ger färre gränshinder än de som är branschspecifikt reglerade.

Arbetet med gränshindret är nära kopplat till EU:s direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer 2005/36/EG som ändrats genom direktiv 2013/55/EU. Grundidén i direktivet är att den som har en viss yrkeskvalifikation i ett medlemsland ska ha samma möjlighet att utöva sitt reglerade yrke som inhemska medborgare i ett annat medlemsland.

De nordiska länderna har undertecknat flera konventioner för att främja mobiliteten i Norden;

• ett avtal om gemensam arbetsmarknad för ämneslärare, lärare i praktisk-estetiska ämnen och speciallärare i grundskolan; 
• en överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för klasslärare i grundskolan;
• en överenskommelse om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier; samt
• en överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer.

Gränshinderrådet har valt en långsiktig strategi och fokuserar sitt arbete på att underlätta erfarenhets- och informationsutbyte. En ökad koordinering och samarbete m på sikt kommer att bidra till färre problem på grund av skillnader i kvalifikations- och utbildningskrav.

De nationella samordnarna och rådgivningscentrumen för yrkeskvalifikationsdirektivet har samlats regelbundet sedan 2015.

Det arbetas kontinuerligt för att uppnå så bra praxis vid erkännande av yrkeskvalifikationer gällande lagreglerade yrken i Norden som möjligt. För att fortsättningsvis säkerställa att denna praxis är välfungerande har Nordiska ministerrådet på initiativ av det norska ordförandeskapet igångsatt en kartläggning över erkännande av yrkeskvalifikationer för sökanden som har utländska utbildningar och yrkeskvalifikationer i Norden för att bidra till att undanröja gränshinder mellan de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. Denna kartläggning omfattar också personer med en utbildning och/eller yrkeskvalifikationer från ett land från utanför Norden och EU.

Kartläggningen har offentliggjorts i rapporterna ’Utdanning, Arbeid og Integrering i Norden – Delrapport 1’ och ’Utdanning, Arbeid og Integrering i Norden – Delrapport 2’.

Oktober 2017 arrangerade det norska ordförandeskapet ett möte som uppföljning på Rambøllrapporten där bland annat möjligheterna för ett stärkt nordiskt samarbete på andra utbildningsområden än högre utbildning, till exempel i förhållande till erkännande av yrkeskvalifikationer, lyftes.

Nordiska ministerrådet kommer dessutom som ett pilotprojekt att initiera en process med att välja ut en till två specifika branscher som i förhållande till självreglering kunde vara intressanta att se närmare på. Val av projekt kommer att ske med målet att ingå en dialog med dessa branscher om omfånget och relevansen av denna självreglering i förhållande till mobiliteten på den nordiska arbetsmarknaden. En rad dialogmöten om gränshinder i Norden har avhållits som bland annat kommer att kunna ge inspiration till uppstarten av pilotprojektet. EK-U har, efter förslag av NORRIC-kontoren (Nordic National Recognition Information Centres) satt igång ett arbete för att undersöka potentialen för större användning av automatisering och artificiell intelligens i samband med godkännandet av utländska utbildningar och kvalifikationer.

Detta gränshinder har lyfts på hög politisk nivå, och är dessutom ett av de prioriterade områdena i Nordiska ministerrådets handlingsplan för mobilitet för 2019-2021.

Angående specifikt branchreglerade yrkeskvalifikationer har MR-A, i samarbete med MR-U och Gränshinderrådet, initierat ett projekt som kartlägger inom vilka branscher det eventuellt finns utmaningar med branschregleringar. Utmaningarnas omfattning och betydelsen för mobiliteten på den nordiska arbetsmarknaden kartläggs också. Slutrapporten från kartläggningen blev klar i december 2020. Efter kartläggningsrapporten har MR-A tillsammans med MR-U beslutat att initiera ett projekt i syfte att lösa ett urval av hinder som lyftes fram i kartläggningsrapporten. Detta arbete färdigställdes i slutet av 2022.

Det kan også konstateres, at Nordisk Ministerråd har inviteret repræsentanter fra de 5 NORRIC-kontorer til at indgå i en ad-hoc gruppe der skal undersøge mulighederne for et stærkere samarbejde om anerkendelse af erhvervsuddannelser i Norden. Gruppens arbejde startede i november 2021 og afsluttes med en rapport i udgangen af 2022.