Dokumentationskrav för folkbokföring i Norge
Information
När en nordisk medborgare, inklusive norska medborgare, flyttar till Norge från ett annat nordiskt land, och har för avsikt uppehålla sig i Norge i mera än sex månader, har personen i fråga plikt att folkbokföra sig hos norska Skatteetaten inom 8 dagar efter ankomst till landet.
Som dokumentation för att kunna folkbokföra sig kräver den norska Skattetaten att man möter personligt på ett av 42 utvalda skattekontor för ID-kontroll. Till ID- kontrollen ska man utöver identitetshandlingar ha med sig ett köpekontrakt på en bostad, eller ett hyreskontrakt som gäller minst 6 månader.
Objektiva kriterier vid bedömningen om uppehållet kommer att vara i sex månader är boende och arbete.
Norge upplyser att det inte är ett absolut krav att båda kriterierna är uppfyllda, och det är alltid en helhetsbedömning om personen som flyttar kan påvisa ett sammanhängande uppehåll på minst 6 månader i Norge. T ex kan ett hyreskontrakt för egen bostad kunna uppväga i avsaknad av arbetskontrakt.
Denna praxis har fört till att ett antal personer hamnar i en paradoxal situation. Om en person har för avsikt att flytta till Norge i en period på över 6 månader, men inte har ett köpekontrakt/hyreskontrakt i kombination med till exempel ett anställningskontrakt, eller studieplats, som sträcker sig över 6 månader, är folkbokföring inte möjlig, på trots av att personen i fråga har för avsikt att flytta permanent till Norge, samtidigt som plikten att låta sig folkbokföra inte uppfylls. Även norska medborgare som återvänder hem efter en period utomlands kan hamna i problem på grund av denna praxis.
Ett dylikt krav om att man ska kunna bevisa att man har bostad och anställningskontrakt eller studieplats i minst sex månader för att kunna bli folkbokförd ställs inte vid folkbokföring i varken Danmark, Finland eller Sverige, och även om problemställningen inte specifikt berör uppehållstillstånd kan dokumentationskravet verka strängt i förhållande till att nordiska medborgare automatiskt har permanent uppehållstillstånd i alla de nordiska länderna, och därför som utgångspunkt inte måste ange en orsak till inresa i eller flytt till ett annat nordiskt land.
En möjlig lösning är att Skatteetaten ändrar dokumentationskravet, så att det motsvarar det som ställs i de andra nordiska länderna.