Problem med bankkonto för gränspendlare och företag i Norden
Information
Nordiska gränspendlare och företag som önskar upprätta bankkonton i ett annat nordiskt land.
Gränspendlare som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat behöver ett lönekonto i arbetslandet. Det har inrapporterats till Gränshinderrådet att bankerna ofta nekar att bevilja ett sådant konto med hänvisning till att gränspendlaren saknar personnummer och nationell ID-handling från arbetslandet. Denna problematik är väldigt vanlig i till exempel Sverige. Vidare har även gränspendlare som bor i Sverige och fått arbete i Danmark blivit nekade att öppna bankkonto i Danmark på grund av att den svenska medborgaren inte haft två giltiga ID-handlingar, eller på grund av att anställningen inte varat längre än sex månader.
När det gäller Norge har gränsarbetare som är medborgare från andra nordiska länder inte kunnat öppna bankkonto hos vissa banker i Norge med enbart D-nummer. Vidare har de behövt uppvisa omfattande dokumentation i samband med öppnandet av bankkonto.
De nordiska regionala informationstjänsterna inrapporterar om att gränspendlare som bor i Finland och fått arbete i Norge har blivit nekade att öppna bankkonto i Norge på grund av att den finska medborgaren inte haft två giltiga ID-handlingar, eller på grund av att anställningen inte varat längre än sex månader. Även finländare som flyttar till Norge har ofta behövt vänta 10-12 veckor för att få upprättat ett bankkonto i Norge. Vissa banker har krävt att kontoöppnaren är en bankkund även i Finland, vilket skall bekräftas av en finländsk bank. Legitimationskrav och andra krav omfattar utöver pass även kopia av anställningsavtalet och gärna också bekräftelse på bosättning/adress i Norge.
Vidare rapporteras det att finländska företag haft problem att öppna ett företagskonto hos en norsk bank. En ansvarig person i företaget måste ha ett norskt personnummer/D-nummer. Även gränspendlare till Norge/finländare som flyttar till Norge behöver D-nummer för att kunna öppna lönekonto i Norge. Oftast kan man som gränspendlare få tillgång till enbart lönekonto/nätbanken men inte Bank-ID.
I fall där danska företag försökt upprätta företagskonto i Sverige har svenska banker uppställt krav på att personen ifråga ska ha ett svenskt personnummer. I ett annat fall har danska företag med småkunder i Sverige lyckats öppna ett företagskonto i en svensk bank. Banken har sedan krävt ett samordnings- eller organisationsnummer för att inte stänga kontot. Svenska myndigheter hade inte, i detta fall, någon grund för att utfärda ett sådant då företaget inte hade den omfattning och kontinuitet som medförde att det skulle beskattas i Sverige.
Gränspendlare och företag som verkar i gränsregionerna upplever detta som ett mycket stort problem och får lägga ner mycket tid på något som är en grundläggande rättighet inom EU/EES. Emellanåt har det inneburit att företag har valt att inte etablera sig eller utföra tjänster på andra sidan gränsen. Danska Erhvervsministeriet upplyser emellertid om att ”retten til en basal betalingskonto kun gælder for forbrugere og ikke erhvervsdrivende, der er grænsependlere. Man har ikke ret til en erhvervskonto, men bankernes brancheorganisation Finans Danmark har udsendt en henstilling til dets medlemmer om adgang til en erhvervskonto under en række nærmere opregnede forudsætninger”.
Om gränspendlaren saknar en svensk identitetshandling kan banken kontrollera gränspendlarens identitet med hjälp av en myndighetsutfärdad handling som styrker medborgarskapet i ett annat nordiskt land. I det fall en bank nekar gränspendlaren att öppna ett bankkonto kan den enskilda vända sig till bankens reklamationsavdelning och be om att få beslutet omprövat. Enligt informationstjänsten Øresunddirekt är det i praktiken inte många som känner till denna möjlighet, och i många fall ges inte upplysning om detta från banken.
De gränsregionala informationstjänsterna i Norden har rapporterat en ökning av fall där gränspendlare och företag som verkar gränsöverskridande nekas att öppna bankkonto samt att processen för dessa grupper ofta är både tidskrävande och mer komplicerad i de fall de till slut lyckas öppna ett konto. Även Föreningen Norden, som driver olika nordiska jobbprojekt, rapporterar om ökade problem för de som får anställning i ett annat nordiskt land genom sitt deltagande i dessa projekt.
Enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/92/EU om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (betalkontodirektivet) artikel 16.2 ska EU:s medlemsstater säkerställa att personer som är lagligt bosatta inom EU har rätt att öppna och nyttja betalkonto med grundläggande funktioner hos ett kreditinstitut (där banker ingår) inom unionen. Rätten gäller oberoende av var i EU-medborgaren är bosatt. Denna rätt kan under vissa omständigheter begränsas. Emellertid torde personer som pendlar från ett annat EU-land ha ett starkt stöd från EU-lagstiftningen vad gäller sitt anspråk på lönekonto i arbetslandet. Detta gäller även EES-området.
Svensk lagstiftning: 4a kap 1 § Lag (2010:751) om betaltjänster motsvarar artikel 16.2 i EU-direktivet. Enligt förarbetena till ovan nämnda lag utgör avsaknad av personnummer inte ett sådant särskilt skäl för att avslå en ansökan om betalkonto som anges i lagrummet (jfr. Prop.2016/17:129 s. 35). Vidare anges i samma lag (4 a kap. 3 §) att om banken avslår en ansökan om betalkonto, ska de omedelbart underrätta konsumenten om beslutet och lämna information om vart han eller hon kan vända sig för att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat. Underrättelsen ska vara skriftlig och utan kostnad för konsumenten.
Sveriges regering har i en lagrådsremiss den 14 juni 2022 föreslagit att också filialer till utländska banker ska omfattas av kravet på att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Finansinspektionen har särskild fokus på frågan och har hållit samtal med representanter för storbanker och Svenska Bankföreningen med utgångspunkt i det stora antalet konsumentklagomål om tillgång till betalkonton.
Ny branschpraxis har även tagits fram på området, vilken stämmer överens med lagstiftningen. Svenska Bankföreningen har i ett faktablad angett vilken information som krävs av konsumenter vid ansökan om upprättande av bankkonto (se: https://www.swedishbankers.se/fakta-och-rapporter/faktablad/att-bli-bankkund/). Enligt detta underlag ska en konsument som saknar svensk identitetshandling kunna identifiera sig med ett giltigt utländskt pass eller en annan fotoförsedd identitetshandling, där konsumentens medborgarskap framgår.
Norge uppger följande angående problematiken i fallet: «Etter Finansdepartementets syn er ikke dette å anse som et juridisk grensehinder. Finansavtaleloven (lov 25. juni 1999 nr. 46) § 14 bestemmer at bl.a. banker ikke uten saklig grunn kan avslå å ta imot innskudd eller utføre betalingstjenester på vanlige vilkår. Loven skiller ikke mellom personer fra ulike land. Justis- og beredskapsdepartementet har i Prop. 92 LS (2019-2020) punkt 26.5 lagt til grunn at bestemmelsen gir forbrukere i Norge en rett til betalingskonto med slike funksjoner som følger av betalingskontodirektivet. Berørte departement kan ikke uttale seg om hvilke rutiner enkelte banker har iverksatt i forbindelse med etablering av kundeforhold, men bemerker på generelt grunnlag at regelverket ikke åpner for forskjellsbehandling. Vi har heller ikke identifisert juridiske grensehindre i annet regelverk.
Föra en dialog med bankerna om att deras policy om att inte bevilja betalkonto till personer bosatta i andra nordiska länder som pendlar till landet där banken finns inte överensstämmer med EU-lagstiftning. Bankernas riktlinjer bör uppdateras i enlighet med gällande EU-lagstiftning så att ett nationellt personnummer från ett annat nordiskt land i kombination med verifierat anställningsavtal ska vara tillräcklig grund för att öppna ett bankkonto, det vill säga påminna bankerna om deras kontraheringsplikt enligt EU-lagstiftning.