Camilla Gunell (Hovedindlæg)

Information

Type
Hovedindlæg
Talenummer
10
Talerrolle
Lantråd
Dato

Tusen tack, ärade fru president, talmän, statsministrar, parlamentariker, nordiska vänner!

I början av nittiotalet drabbades Finland av den så kallade laman, den djupaste ekonomiska nedgången i modern tid, med en arbetslöshet som gick upp till 19 procent. Varje dag kom det negativa besked om uppsägningar, arbetslöshet, fabriker och företag som stängde, och den ekonomiska situationen var svår.

Jag var då 20 år och studerande vid Åbo Akademi och jag trodde på allvar att detta betydde att jag aldrig någonsin skulle få ett jobb. Framtiden kändes tung och alla de förväntningar och den framtidstro man hade kom på skam. Samma situation har vi upplevt sedan 2008 i Europa och jag kunde väl förstå hur det känns att vara ung i ett samhälle präglat av kris och med förtvivlan över att se att inte kunna se sig själv på den framtida arbetsmarknaden.

Det är viktigt att vi funderar över vilken bild vi ger av vårt samhälle av Norden, av Europa, den bild som vi ger till barn och unga. Det är naturligtvis viktigt att tala om de utmaningar vi står inför men inte i alltför dystra ordalag. Framför allt är det viktigt att inte förmedla hopplöshet och om unga som ett problem på arbetsmarknaden. Barn och unga måste känna att livet är meningsfullt, skolan är meningsfull och att de utvecklar sina talanger för att hantera livet i dag men också för framtiden.

Norden är ett starkt samhälle. Våra länder ligger i topp i nästan varje internationell jämförelse. Den nordiska modellen är här för att stanna, utvecklas. Det som är de nordiska samhällenas styrka är den välutbildade befolkningen som gör oss konkurrenskraftiga på kommunikationssamhällets och innovationssamhällets arbetsmarknad, och vi ska vara stolta över att vara nordbor och den nordiska modellen.

Men vi har också utmaningar som vi måste klara av. Jag vill nämna två. Den nordiska modellen präglas och fungerar så länge den är jämlik. Vi måste arbeta mer gemensamt för att bekämpa ökade klyftor och också arbeta mot fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet. Det här är viktigt för att den nordiska modellen fortsättningsvis ska ha en god ekonomisk och social utveckling.

Förr seglade nordborna över Atlanten för att söka lyckan i Amerika som var möjligheternas land. I dag är det Norden som är möjligheternas land. Det är här vi lyckas bäst med social mobilitet och det är den nordiska modellen genom sina generella rättigheter till hälso- och sjukvård och till utbildning ger alla individer möjlighet att utvecklas i sin fulla potential. The american dream, det är i dag de nordiska länderna, den drömmen kan bli verklighet.

En annan trend som jag tror att är viktig för oss i Norden att diskutera mera också gemensamt bekämpa om det går är urbaniseringen. På Åland lever vi nära en region som växer kolossalt, nämligen Stockholms region med 35 000 per år. Det här är en utveckling som nu starkt förändrar det nordiska landskapet. Hur mycket och hur snabbt det förändrar bilden av Norden är svårt att se, men på landsbygden, där bor det allt färre, tjänster, service och arbetsplatser försvinner.

Vår bild av Norden är ett samhälle som är befolkat från norr till söder, från öst till väst och med levande självstyrande öar. Så hur ser då Norden ut för nya generationer? Hur anpassar vi politiken i Norden så att den möter den här utvecklingen så att vi ger de nordiska medborgarna tillgång till kommunal service, hälso- och sjukvård inom en rimlig geografisk sträcka. Här krävs flera gemensamma nordiska lösningar och ett nytt fokusområde att diskutera i det nordiska samarbetet.

I det här perspektivet är Åland humlan som flyger trots att den kanske enligt naturens lagar inte borde kunna. Åland är en öregion som fortfarande lockar till inflyttning vilket är en fantastisk trend i den urbanisering som nu sker. Att en ö i Östersjön som är att betrakta som glesbygd fortfarande har en nettoinflyttning varje år. Nyckeln till det är förstås arbete. Och en ny undersökning som arbets- och näringsministeriet i Finland just gjort visar att Åland lyckas bäst i Finland vad gäller integration, att nya ålänningar ligger bäst till när det gäller sysselsättningsgrad och inkomstnivå.

Vi ska fortsätta att vara stolta över Norden, både här hemma och också utomlands. Den nordiska modellen är svårslagen i nästan varje aspekt. Vi ska tro på befolkningens kunskap och deras möjligheter att vara innovativa och omvandla kunskap till företagsamhet och nya jobb. Vi ska investera i unga med utbildning och möjligheter att utveckla sina talanger så de är starka på dagens och morgondagens arbetsmarknad.

Det är möjligheternas Norden som skapar framtidstro, och det är det som får de unga att må bra och vilja utvecklas. Det är vår uppgift att visa på möjligheterna och också klara av utmaningar. Tack.