Ewa Björling (Hovedindlæg)

Fru president! Den samlade ekonomiska ramen för budgeten 2014 är 937 miljoner danska kronor. Med närmare en miljard tillgänglig finns en stabil grund för fortsatt hög prioritering av det nordiska samarbetet och den struktur och de aktiviteter detta möjliggör.

De nordiska regeringarna har haft en fortsatt hög ambitionsnivå för det nordiska samarbetet, och budgeten för 2014 visar just detta. Jag tycker att detta är något som är viktigt att understryka, och jag vill betona att en nedjusterad budget inte är detsamma som att arbetet nedprioriteras om vi arbetar mer fokuserat och målinriktat.

Syftet med den nyinrättade prioriteringsbudgeten är att förnya och utveckla det nordiska samarbetet. En del av prioriteringsbudgeten är reserverad för att finansiera initiativ som ordförandeländerna önskar genomföra. Varje land har tre år till förfogande för sina satsningar.

Inom ramarna för prioriteringsbudgeten för 2014 fortsätter satsningar på bland annat grön tillväxt och "Hållbar nordisk välfärd". Grön tillväxt bygger på visionen Norden – ledande i grön tillväxt. Visionen betonar betydelsen av att de nordiska länderna tillsammans utnyttjar sin position inom områden som energieffektivisering, utveckling av hållbar energi, miljömedvetenhet, innovations- och forskningssatsningar och internationella höga målsättningar på miljö- och klimatområdet.

"Hållbar nordisk välfärd" är Nordiska ministerrådets program för nya välfärdslösningar. Alla de nordiska länderna står inför stora utmaningar för att säkra välfärdssystemens utveckling och hållbarhet. Programmet både initierar samarbete inom konkreta initiativ och etablerar nordiska plattformar för dialog och kunskapsutbyte. Samtidigt fortsätter det svenska ordförandeskapets satsningar för 2013, som har varit forsknings- och nätverksinitiativ inom gruvindustrin, NordMin, ett projekt för att minska utsläppen av kortlivade växthusgaser, ett initiativ angående arbetsplatsförlagt lärande.

Till detta kommer tre nya insatsområden för det kommande isländska ordförandeskapet under 2014. Det första är bioekonomi. Detta initiativ fokuserar på att stärka det nordiska samarbetet inom forskning, utveckling och innovation, och det ska ske i nära samarbete med industri och utbildningsinstitutioner. Det andra är Välfärdsvakten. Det initiativet ska undersöka effekten av finanskrisen på de nordiska välfärdssystemen, särskilt inom hälsa, välfärd och deltagande i arbetslivet. Det tredje är den nordiska spellistan, som ska synliggöra, marknadsföra och därmed öka exportmöjligheterna för nordisk musik till den nordiska publiken och vidare ut i världen.

Utöver de satsningar som ryms inom ramen för prioriteringsbudgeten lämnar den samlade budgeten utrymme för en fortsatt prioritering av gränshindersarbetet, där en ny strategi och handlingsplan träder i kraft och ett gränshinderråd etableras. Självklart ges också utrymme för politiska initiativ med tillhörande aktiviteter inom samtliga sektorministerråd och fortsatt fokus på internationellt samarbete.

Budgeten för 2014 innebär en fem-procentig nedskärning i förhållande till årets budget. Samarbetsministrarna har även diskuterat ytterligare minskning av budgeten framöver, men det återkommer vi till i senare års budgetförslag. Budgetminskningen är fördelad enligt följande. Samtliga ministerrådets ramar, inklusive kulturfonden, minskas med 3,5 procent, vilket motsvarar 34,5 miljoner danska kronor. Kulturministrarnas ram minskas med ytterligare 1,4 miljoner.. Prioriteringsbudgeten minskas med ytterligare 5 miljoner. Det internationella arbetet minskas med ytterligare 4,4 miljoner, och det sparas ytterligare 4 miljoner på administration för sekretariat, kontor, samarbetsorgan och liknande.

Under processen har det ankommit på sektorerna att lämna bidrag till generalsekreterarens budgetförslag när det gäller hur man ska fördela besparingarna på budgetposterna inom sektorernas egna ramar. De har i allmänhet använt minskning av budgeten som utgångspunkt för att diskutera och prioritera insatserna inom sektorsområdet. Deras förslag är också inarbetade i budgeten.

Med reduktioner följer också ett särskilt behov av att modernisera det nordiska samarbetet. Därför förbereds nu flera åtgärder som syftar till att utveckla, effektivisera och göra det mer målinriktat. Detta har diskuterats vid flera tillfällen med Nordiska rådet. Jag vill också tacka rådet för den goda och konstruktiva dialog som man har bidragit med under hela processen. Det har resulterat i en bra budgetkompromiss som sammantaget innebär en stark nordisk budget med tydliga politiska prioriteringar.

Låt mig slutligen, innan debatten i plenum är slut, också passa på att framför att tack till generalsekreterare Dagfinn Høybråten, som har gjort och gör ett enastående arbete för att stötta de nordiska regeringarnas samarbete.