Mat och foder i fokus när Norden ska göras kriståligt

40 procent av den mat som konsumeras i Norden är importerad. Fortfarande är delar av djurproduktionen beroende av importerat sojafoder. 

Både för mat på bordet och foder till djuren är Norden beroende av en fungerande världshandel. 
I skördetid är jordbruket beroende av utländsk arbetskraft - alltså av öppna gränser och fri rörlighet.

Dessutom är jordbruks- skogs- och fiskenäringen exportberoende -  från det danska grisköttet, till den norska, grönländska, färöiska och isländska fisken samt den svenska och finska spannmålen och skogsråvaran.

Pandemin har varit kännbar både för livsmedelsförsörjningen- och produktionen, det konstaterade de ansvariga nordiska ministrarna på sitt digitala möte under onsdagen. 

 
- Störningarna i världshandeln till följd av Covid19-pandemin har tydliggjort hur viktigt det är att bevara, stärka och utveckla ett hållbart och integrerat Norden. Utveckling av lokala och hållbara livsmedelssystem kommer att stärka vår motståndskraft, även i glesbygden, säger Helgi Abrahamsen, miljö- och handelsminister på Färöarna och värd för mötet. 

Pandemin har också utlöst förändringar. När restauranger stängde, började småskaliga livsmedelsproducenter leverera direkt till konsumenter. 
Lantbruksföretag har hittat lokal arbetskraft. 
Intresset för lokalt odlade foderproteiner har ökat. 

De nordiska ministrarna beslöt att sätta igång en analys av var den största sårbarheten finns, och hur det nordiska samarbetet kan användas för att minska den.
 
Ett liknande arbete påbörjades redan efter den förra krisen som drabbade de nordiska gröna näringarna – extremtorkan sommaren 2018. Den gången minskade skördarna med mellan 20 och 50 procent och 11 000 skogsbränder härjade i Finland, Norge och Sverige. 

Nordiska ministerrådet tillsatte då två task forces som sammanställde de nordiska ländernas erfarenheter av torkan.

Slutsatserna handlade om hur de nordiska länderna kan klimatanpassa sitt jord- och skogsbruk (se länkar nedan).

På det här mötet talade ministrarna om vilken roll de gröna näringarna kan ta för att göra Norden till världens mest hållbara region 2030 – vilket är visionen för det nordiska samarbetet.

Både jord- och skogsbruk har en outnyttjad potential att binda koldioxid i marken, vilket inte bara minskar utsläppen till atmosfären utan även gör odlingsmarken bördigare. Redan idag ingår ökad kolbindning i alla de nordiska ländernas planer för att bli klimatneutrala.

Ministrarna diskuterade möjligheten att öka den inhemska produktionen av proteiner, bland annat för att kunna fasa ut den importerade fodersojan. 

Att använda gräsprotein, tång och andra restprodukter från havet skulle vara bättre för miljön, samtidigt som det skulle öka självförsörjningsgraden i Norden.

- I Danmark lanserar vi en nationell handlingsplan mot avskogning i år - och söker naturligtvis nu inspiration hos våra grannar. Jag menar att vi gemensamt ska stå bakom avskogningsfria råvaror och nya proteinkällor, sa Mogens Jensen, minister för fiske, livsmedel och nordiskt samarbete i Danmark.