Sveriges ordförandeskap i Nordiska rådet 2019

Jessica Polfjärd & Gunilla Carlsson som nyvalgt pæsident og vicepræsident, Nordisk Råds Session 2018

Jessica Polfjärd & Gunilla Carlsson som nyvalgt pæsident og vicepræsident, Nordisk Råds Session 2018

Fotograf
Sara Johannessen
Norden var dag – demokrati och folklig förankring

Det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd och sker på alla nivåer var dag. Vi samarbetar med utgångspunkt i vår gemensamma historia, kultur och våra gemensamma värderingar. 2018 – 2022 uppmärksammar och högtidlighåller Sveriges riksdag att det är hundra år sedan demokratins genombrott i Sverige. Därmed vill svenska delegationen, under sitt ordförandeskap i Nordiska rådet, sätta fokus på demokratins betydelse för våra nordiska länders välmående. År 2019 firar även Föreningen Norden 100 år och delegationen vill även lyfta de nordiska ländernas unika samarbete och dess fundament – den breda folkliga förankringen. Den nordiska gemenskapen har sitt ursprung i ett nätverk av personliga kontakter över de nordiska gränserna. Den nordiska integrationen och det nordiska samarbetet har av tradition en bred förankring. Till exempel utövar näringsliv, fackförbund, politiska partier och civilsamhällets medborgarorganisationer nordiskt samarbete och är nordiskt integrerade.

Svenska delegationens ordförandeskapsprogram för 2019 lyfter fram betydelsen av demokrati i Norden och det breda folkliga samarbetet genom att sätta fokus på dagsaktuella frågor där ländernas samarbete ger mer än om vi agerar varje land för sig, vilket ger nordisk nytta. Det handlar om att underlätta medborgarnas vardag, erfarenhetsutbyte inför reformer på olika samhällsområden och att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang.

De nordiska samhällena har behov av en bred nordisk offentlighet med arenor för samnordisk debatt om gemensamma frågor. Detta för att garantera det nordiska samarbetets och den ökande integrationens demokratiska förankring.

Den sociala tillit som präglar våra nordiska länder är en viktig beståndsdel i främjandet av politiskt engagemang och demokratisk utveckling i samhället i stort. Demokratins grundläggande principer, den allmänna och lika rösträtten, jämställdhet mellan könen och offentlighetsprincipen, har delvis uppnåtts genom medborgerligt engagemang och folklig förankring. Svenska delegationen vill under 2019 i samband med möten, seminarier, temasession och slutligen sessionen i Stockholm belysa betydelsen av demokratins införande och likaså den breda folkliga förankring som ger inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer.

För att uppnå kontinuitet och relevans i det nordiska samarbetet vill svenska ordförandeskapet bygga vidare på tidigare ordförandeskapsprogram och fortsatt diskutera de frågor som är dagsaktuella och som ryms inom presidiets och utskottens agendor. Programmet ska på det sättet rymmas inom rådande verksamhet och ge fortsatt legitimitet för ett nordiskt samarbete i tiden.

Jämställdhet – en förutsättning för demokrati

Demokratiaspekten och vikten av den folkliga förankringen

En av demokratins grundläggande principer och centralt i det nordiska samarbetet är jämställdhet mellan könen. Jämställda samhällen är ett nordiskt flaggskepp och en förutsättning för att den nordiska modellen har blivit så framgångsrik. Men diskriminering av kvinnor i Norden sker ännu. Därför måste arbetet för jämställdhet stå högt upp på den nordiska dagordningen för en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande.

De nordiska länderna har haft ett gott samarbete om jämställdhetspolitik i över 40 år, och jämställdhet definierar vår region. Dock finns det fortfarande utmaningar att arbeta med på detta område, till exempel könsbundna yrken, oskäliga löneskillnader och våld mot kvinnor. Trots ett mångårigt arbete för att uppnå ekonomisk jämställdhet råder det fortfarande olika förutsättningar för kvinnor och män för att bland annat komma in, stanna kvar och utvecklas i arbetslivet. En särskild utmaning är utrikesfödda kvinnors situation. Alla de nordiska länderna har liknande utmaningar vad gäller integration och inkludering. Att minska och motverka utanförskap i samhället genom att arbeta för jämställdhet förutsätter långsiktiga insatser på flera områden och av många aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå. Arbetet med jämställdhet måste även involvera pojkar och män i strävan efter förändringar av sociala normer och stereotyper.

Svenska delegationen vill under 2019 sätta fokus på ett effektivare nationellt jämställdhetsarbete i de nordiska länderna, lära av varandra och arbeta vidare för att komma åt exempelvis löneskillnader, ojämlika maktförhållanden och utanförskap för att ge möjlighet till ökad inkludering och demokratisk delaktighet.

▶ Hur uppnås jämn fördelning av makt och inflytande (numerär representation ger inte alltid lika fördelning)?

▶ Vad behöver de nordiska länderna göra för att få bort löneskillnader mellan könen?

▶ Hur kommer fler utrikesfödda kvinnor in på arbetsmarknaden, hur minskas utanförskap och hur skapas förutsättningar för ökad demokratisk delaktighet?

▶ Vad kan vi lära av varandra? Hur sker samspelet mellan politiken och det civila samhället? Vad behöver göras för att säkerställa ett jämställt och demokratiskt samhälle?

Digitalisering och digital kompetens – nya förutsättningar för demokratin

Demokratiaspekten och vikten av den folkliga förankringen

Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Utvecklingen innebär helt nya förutsättningar, behov och villkor för individ och samhälle, för företag och offentlig sektor, för arbetsliv och utbildning och för civilsamhället. Det påverkar tillväxt och hållbarhet, välfärd och jämlikhet, trygghet och demokrati. Den digitala utvecklingen har förändrat hur människor tar del av information, kommunicerar och relaterar till varandra, vilket i förlängningen påverkar förutsättningarna för deltagande i samhället. I en representativ demokrati ska partierna representera medborgarna. De nordiska samhällena kommer även i fortsättningen ha behov av en bred nordisk offentlighet med arenor för debatt nordbor emellan om gemensamma frågor. Digitalisering ger möjlighet till folklig förankring, stärker banden mellan politiker och väljare, om den används för att samråda med/och inkludera medborgarna för att lösa gemensamma samhällsproblem.

De nordiska länderna ligger i framkant när det gäller den offentliga sektorns digitala system. Parallellt utvecklas också vård- och omsorgssystemet med nya digitala lösningar som exempelvis e-hälsa. Digitaliseringsfrågor är ett högaktuellt och prioriterat område för flera av rådets utskott samt i både Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets ordförandeskapsprogram för 2018. Nya digitala förutsättningar på arbetsmarknaden ställer krav på kompetensförsörjning. För att möta arbetslivets framtida behov behöver medborgarna utbildas i digital kompetens och det krävs ett digitalt ledarskap samt möjlighet för livslångt lärande.

Svenska delegationen vill under 2019 att Nordiska rådet fortsätter att arbeta för att den ökande digitaliseringen måste ske på ett användarvänligt sätt där medborgarna sätts i fokus och där hänsyn även tas till den del av befolkningen som inte kan hantera olika digitala system. Alla människor, kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett social bakgrund, funktionsförmåga och ålder, ska erbjudas förutsättningar att ta del av digital information och tjänster från det offentliga och delta på ett likvärdigt sätt i samhället.

▶ Vad måste göras för att säkerställa medborgarnas förmåga och möjlighet att bidra till och delta i det digitala samhället?

▶ Hur ökas incitamenten för att fortlöpande utveckla den digitala kompetens och de förmågor som behövs för att verka i arbetslivet och delta i det digitala samhället?

▶ Vad kan vi lära av varandra? Hur sker samspelet mellan politiken och det civila samhället? Vad behöver göras för att säkerställa ett demokratiskt samhälle?

Gränshinder

Demokratiaspekten och vikten av den folkliga förankringen

Att förhindra och lösa gränshinder innebär att Nordiska rådet kan bidra till att förenkla människors vardag. Gränshinder handlar om praktiska och vardagliga problem. För att främja ett mer integrerat Norden måste de hinder och den brist på information som på olika sätt gör det svårare att flytta, pendla, studera eller bedriva näringsverksamhet över gränserna i Norden bli färre. Återkommande teman om gränshinder handlar bland annat om e-recept, vård på distans, möjligheten att pendla, att studera och att arbeta i gränsregionerna, förbättrade villkor i byggbranschen, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, likställda utbildningar och krav på yrkeskompetens samt att undanröja hinder för kulturarbetare.

Svenska delegationen vill under 2019 fortsätta att prioritera gränshinderfrågor och motverka uppkomsten av nya gränshinder i samband med ny nationell lagstiftning och implementering av EU-direktiv. Detta genom förebyggande lagstiftningssamarbete i Norden, samt samordningen kring införandet av EU-lagstiftning. De nordiska samarbetsministrarna beslutade i september 2016 att beställa en rapport som visar möjligheterna för framtidens nordiska lagstiftningssamarbete i syfte att förstärka Nordens integration. I slutrapporten lyfts bland annat fram att det är viktigt att lagstiftningssamarbetet är politiskt förankrat och prioriterat. Här kunde Nordiska rådet spela en roll i att prioritera områden där man särskilt bör samarbeta nordiskt.

▶ Nordiska rådet följer upp ministerrådets genomlysning av det nordiska lagstiftningsarbetet.

▶ Hur kan vi förhindra att nya gränshinder uppstår i samband med ny nationell lagstiftning och genomförandet av EU-direktiv?

▶ Vad kan vi lära av varandra? Hur sker samspelet mellan politiken och det civila samhället? Vad behöver göras för att säkerställa ett demokratiskt samhälle?

Klimat – gränsöverskridande och förutsättning för demokrati och hållbar utveckling

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och miljöfrågorna är till sin natur gränsöverskridande. Klimatet påverkar livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Nordiska rådet har länge engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och lägger stor vikt vid FN:s hållbarhetsmål och strävar efter att målen ska vara synliga i Nordiska rådets arbete.

Nordiska ministerrådet genomförde 2017/18 en strategisk genomlysning av miljösektorn i Norden för att hitta nya påverkansmöjligheter i miljö- och klimatsamarbetet länderna emellan. Enligt rapporten finns en stor outnyttjad potential för återanvändning och återvinning av plast. Det föreslås att de nordiska länderna etablerar ett forum för att hållbarhetssäkra plasten och stärka den cirkulära ekonomin. Plastfrågorna har i flera år stått högt på det nordiska samarbetets politiska agenda. Användning av plast är vardagsnära för alla medborgare. Plastanvändningen kan utgöra det nordiska samarbetets startpunkt för att konkretisera den cirkulära ekonomin och minska användningen av naturresurser.

En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi. Samtliga nordiska länder behöver anpassa transportsektorn till att bli fossilfri. I värsta fall kan klimatförändringen leda till en negativ utveckling i andra miljöfrågor. Klimat, transport, luftkvalitet och hälsa är sammankopplade.

Svenska delegationen vill under 2019 sätta fokus på uppföljning av ministerrådets genomlysning samt likaså stödja det nordiska genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Vidare vill delegationen att Nordiska rådet fortsätter sitt arbete med vardagsnära miljö- och klimatfrågor, som reducering av plastavfall och mikroplast och stärka den cirkulära ekonomin, frågor som är vardagsnära men även nationella, nordiska, regionala och globala.

▶ Nordiska rådet följer upp ministerrådets rapport om nya påverkansmöjligheter i miljö- och klimatsamarbetet.

▶ Hur ska Norden bidra med kunskap och exempel för en mer hållbar värld och hur bör vi i Norden samverka för att genomföra de nya klimatmålen och Agenda 2030?

▶ Klimat, transport, luftkvalitet och hälsa är sammankopplade. Vad kan rådet göra för att transportsektorn i de nordiska länderna blir fossilfri?

▶ Vad kan vi lära av varandra? Hur sker samspelet mellan politiken och det civila samhället? Vad behöver göras för att säkerställa ett demokratiskt samhälle?