Det hänger på viljan

Bra infrastruktur för gods- och persontransporter är ett hett ämne i hela Norden, men det finns inte mycket ljus i tunneln för det nordiska järnvägssystemet, som genomgående präglas av brist på underhåll och nyinvesteringar. Det kom fram tydligt under den årliga transportkonferensen Elmia Nordic Future Transport Summit i Jönköping.

– Vi har pengarna, vi har tekniken, vi har behovet och vi har miljöargumenten. Det enda som saknas är den politiska viljan, sa Gränskommittén Värmland-Østfolds sekreterare Alf Johansen till publikens applåder under konferensen.

Johansen talade om att sätta in höghastighetståg mellan Oslo och Göteborg. Och det är bara en av många punkter där den nordiska transportinfrastrukturen präglas av brist på samarbete och ömsesidig förståelse för framtidens transportlösningar.

Fokus på Elmia Nordic Future Transport Summit är gränsöverskridande samarbete på områden som finansiering, kompetensutveckling, forskning och innovation i ett framtidsperspektiv. Det stod klart från scenen att de nordiska transportministrarna var djupt saknade på konferensen. De var alla inbjudna.

– Det är synd att de nordiska ministrarna inte prioriterar att komma till Elmia. Det är här framtidens infrastruktur diskuteras och utvecklas. Här hade de kunnat prata om något annat än vad de enskilda länderna gör. Det är mycket intressantare att höra vad de vill göra tillsammans, säger Johan Lindblad, seniorrådgivare i Nordiska rådet.

En av de branscher som känner av konsekvenserna av förfall och brist på samarbete är den nordiska skogsindustrin. För skogsindustrin i synnerhet, men även det nordiska näringslivet i allmänhet, har det stora ekonomiska konsekvenser när godstransporterna inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, säger att de transportrelaterade kostnaderna för branschen i genomsnitt ligger på över 20 procent. Samtidigt som priserna ökar försämras kvaliteten på godstransporter på järnväg.

– Gammal och sliten infrastruktur innebär problem för alla aktörer. Det leder till ökade kostnader och sämre lönsamhet, vilket i sin tur leder till färre investeringar och fler problem. Järnvägen är inne i en ond spiral som bara kan lösas med ett omfattande underhållslyft. Därefter krävs det även nyinvesteringar, säger Boholm.

Enligt Boholm talar hon om samma problem i dag som hon gjorde 2012. För järnvägen har utvecklingen också gått åt fel håll. Detta trots att industrin tydligt har påtalat att ett välfungerande järnvägssystem är avgörande för företagen.

I Nordiska ministerrådets handlingsplan för rörlighet 2019–21 framgår det att de nordiska samarbetsministrarna ber de berörda ministrarna att träffas minst en gång under 2019. Syftet var då att kartlägga gemensamma mål och bedöma om det är ändamålsenligt att bilda ett ad hoc-ministerråd för transport. Ett sådant möte har inte ägt rum.

Dessutom har Nordiska rådet, med 87 parlamentariker från alla partier, bett de nordiska regeringarna om att återupprätta ett ministerråd för transport. Svaret från de berörda ministrarna var: Nej!

Nordiska rådet har också krävt att få möta de berörda ministrarna flera gånger sedan 2016. Hittills har ett sådant möte inte blivit av.  Det får Stein-Erik Lauvås, transportrapportör i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling, att reagera.

– Det verkar som om det inte finns någon verklig vilja att tänka strategi och planera tillsammans kring transportinfrastruktur i Norden. Länderna är upptagna med sina egna stora projekt. Kanske har de glömt vad som står i Helsingforsavtalet om just transport, suckar Lauvås.

Han hänvisar till artikel 26–28 i avtalet som säger att de nordiska länderna ska samarbeta om transportlösningar som ska ”underlätta förbindelserna och varuutbytet mellan länderna och erhålla en ändamålsenlig lösning av de problem, som må förefinnas på detta område”.