Katrine Rasmussen Kielsen

Katrine Rasmussen Kielsen

Katrine Rasmussen Kielsen

Photographer
Katrine Rasmussen Kielsen
Katrine Rasmussen Kielsen: Qivittuissuit akornanniinnikuuvunga, Roman, Katrinemuna, 2021. Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2023.

Qivittuissuit akornanniinnikuuvunga (”Jag har levt bland äkta fjällgångare”, inte utgiven på svenska) är en äkta grönländsk historia, baserad på den grönländska folktron om att det lever människor ute i naturen, dolda för städer och byar. Enligt författaren är det en sann historia, berättad av huvudpersonen själv, som i dag bor i ett nordiskt land med en annan identitet.

 

I början är berättelsen en ren familjeidyll. Den yngsta dottern i familjen, Paneeraq, pappans ögonsten, har enligt gammal grönländsk sed fått sig tilldelad en pojke till käraste, som pappan har utsett för henne. Honom ska hon giftas med, när hon blir vuxen, skojar pappan med sin dotter. Seden med att tilldelas en äkta make redan som barn är ett arv från förkristen tid, när familjens fortlevnad skulle säkras. I de moderna tider som grönlänningarna lever i är det bara en gammal och rolig lek, som slutar när barnen blir vuxna. Men ju längre man läser romanen, desto mer börjar familjeidyllen krackelera. Den älskliga pappans sanna jag kommer fram, när hans döttrar blir unga damer. Det är faderns ord som bestämmer i familjen. Sina döttrars pojkvänner terroriserar han och jagar dem i hemlighet bort från byn. De försvinner helt enkelt vid en olycka, när de har varit ute och seglat med honom. Som ung flicka blir Paneeraq förälskad i en ung man, Larsi, som inte är den unge man, Kaali, som pappan har valt åt henne. Paneeraq väljer att trotsa sin far, som till synes accepterar dotterns val. En tid senare försvinner Larsi när han varit ute på fångst med Paneeraqs pappa. Sökningen efter honom ger inga resultat. Efter en tid börjar det ryktas i byn att Larsi har setts. Han har blivit till en ”qivittoq” – en fjällgångare. En fjällgångare är en person som lever ensam ute i naturen. Fjällgångare kan även få övernaturliga krafter, när de går i pakt med naturens andar och krafter. Så är det ju också djävulen, som hela tiden försöker fresta med odödlighet. Paneeraq börjar leta efter sin käraste ute i naturen. Plötsligt kommer det en enorm korp med människoansikte, tar Paneeraq i sina stora klor och flyger iväg med henne ut till de höga fjällen där ett qivittoq-samhälle lever i det fördolda. Och det är här historien, som enligt författaren är baserad på verkliga händelser, börjar ta form på allvar. Romanen är en berättelse om kärlek mellan unga människor på Grönland och deras kamp för att frigöra sig från fädernas tyranni. 

 

Romanen är skriven som en lång, oavbruten muntlig berättelse. I översättningen kan det förekomma språkliga och grammatiska fel, men historien och handlingen i sig är spännande och ger en speciell inblick i författarens upplevelser om livet ute i naturen (oavsett om man tror på dem eller inte) och dessa bidrar samtidigt till några spännande debatter om grönländsk kultur. Det finns fina element i boken och den berör samtidigt en rad olika teman. Boken har spännande passager, färgstarka beskrivningar och intressanta berättelser. Den grönländska versionen har sålt i fler än 8 000 exemplar och ljudboken på grönländska har varit nr. 1 på den danska top 10-bestsellerlistan i Danmark över 2 månader.