Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för en person som bor i ett land och arbetar i ett annat land
Information
I de nordiska länderna finns regler om att förtroendevalda har rätt att få tjänstledigt från arbetet för att fullgöra politiskt uppdrag som de har valts till. Denna rätt gäller endast om personen bor, arbetar och utför politiska uppdrag i samma land. En gränsarbetare som blir förtroendevald i sitt bosättningsland har således inte motsvarande rätt till tjänstledighet i sitt arbetsland för att utföra sitt politiska uppdrag i bosättningslandet
Företrädare för Sverige, Danmark, Norge och Finland har under koordinering av Nordiska ministerrådets gränshinderrådssekretariat undersökt förutsättningarna för tjänstledighet för politiskt uppdrag i annat nordiskt land.
På det nordiska informella kommunministermötet i Oslo den 14 augusti 2014 antog deltagarna en deklaration om att man vill verka för att underlätta för förtroendevaldas ledighet i Norden.
Detta hinder berör främst de personer som har politiska förtroendeuppdrag inom den grupp som dagligen pendlar eller veckopendlar över en nationsgräns. Totalt pendlar cirka 70 000 personer över en nordisk nationsgräns. Andelen med förtroendeuppdrag är förhållandevis liten, men den kan komma att öka framöver.
En gränsarbetare som är förtroendevald i bosättningslandet skulle kunna ges rätt till tjänstledighet för att fullgöra sitt uppdrag genom ändringar i nationell lagstiftning som innebär att även förtroendevalda som arbetar i grannlandet berättigas ledighet. Ett alternativ eller kompletterande lösning som övervägs är bilaterala avtal. Rätten till ledighet skulle med en sådan lösning kunna utgå från arbetslandets tjänstledighetsregler.
Enligt kommentar från Gränshinderrådets finska medlem Astrid Thors är det i nuläget en fråga om rätten för personer som är anställda i Finland eller Åland att få ledigt från sitt jobb för att sköta uppdrag i annat nordiskt land på kommunal eller regional nivå. Stats- och kommunanställda kan antingen vara anställda i ett tjänsteförhållande eller i ett arbetsförhållande; de sistnämnda blir allt vanligare.
Enligt den finländska kommunallagen (80 och 81 §) och lagen om välfärdsområden (85 och 86 §) har en förtroendevald rätt till ledighet för att sköta förtroendeuppdrag. Den absoluta rätten gäller möjlighet att delta i organens sammanträden, när de meddelats arbetsgivaren i tid. Dessa bestämmelser gäller förtroendeuppdrag i Finland.
I den finländska arbets- och tjänstelagstiftningen finns hänvisningsbestämmelser till 80 och 81 § i kommunallagen. Detta innebär att rätten för statstjänstemän, tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt personer i arbetsavtalsförhållande att få ledigt från sitt arbete för ett förtroendeuppdrag i kommunen bestäms med stöd av kommunallagen. Bestämmelser om detta finns i 66 a § i statstjänstemannalagen (750/1994), 16 a § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (394/2003) och 2 kap. 18 § i arbetsavtalslagen (55/2001).
Det finns olika modeller för att lösa frågan. Den enkla skulle vara att bara göra en som ovan beskrivits, som ett tillägg i kommunallagen, utan att starta en omfattande beredning eftersom det är fråga om ett fåtal personer och det inte har någon stor ekonomisk betydelse. Hittills har det varit svårt att få en beredning igång eftersom man ansett att det är en så liten fråga.
Från ministeriets håll har det framförts att en lösning av frågan dock förutsätter också en bedömning av ändringsbehoven i den finländska lagstiftningen om arbets- och tjänsteförhållanden, eftersom beviljandet av ledighet är ett arbets- och tjänstemannarättsligt ärende.
Pågående arbete
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2024 (Finland). Under 2026 prioriterade även Ålands representant detta gränshinder.
Gränshindret har tidigare blivit löst i Danmark, Norge, och Sverige men är fortsatt olöst i Finland. Frågan berör de som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat som inte har rätt till tjänstledighet enligt arbetslandets lagstiftning för politiska uppdrag i bosättningslandet.
Indenrigs- og sundhedsministeriet, januari 2024:
"Folketinget har den 12. december 2023 vedtaget en lov, der ændrer lov om kommunernes styrelse og regionsloven, således at Danmarks EU-retlige forpligtelser, der sikrer arbejdskraftens fri bevægelighed, afspejles udtrykkeligt i dansk lovgivning. Lønmodtagere, der er statsborgere i EU, EØS eller Schweiz, og som varetager et kommunal- eller regionalpolitisk hverv i et af de pågældende lande, har efter de gældende regler ret til fravær fra arbejdet i Danmark med hensyn til varetagelsen af hvervet, under samme betingelser, som gælder for personer, der varetager kommunal- eller regionalpolitiske hverv i Danmark. De nævnte lønmodtagere beskyttes også mod afskedigelse fra arbejdet i Danmark, på samme måde som personer, der arbejder i Danmark og varetager et kommunal- eller regionalpolitisk hverv i Danmark."
I Sverige trädde lag (2022:102) om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenande kungariket i kraft den 1 augusti 2022. Den nya lagen innebär att en person som har ett politiskt uppdrag på lokal eller regional nivå i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i Schweiz eller i Storbritannien ska ha rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen.
För Norges del gäller följande:
Utgangspunktet i Norge er arbeidsmiljøloven c 12-13, som fastsetter at arbeidstaker har rett til permisjon fra arbeid i det omfang det er nødvendig for å oppfylle lovbestemt møteplikt i offentlige organer. Bestemmelsen gjelder også for ansatte i staten, og regulerer ikke retten til lønn.
I staten finnes i tillegg også hovedavtalen § 40, med regler om rett til permisjon med lønn i inntil 12 dager i året, bl.a. for å utføre offentlige verv. Disse ordningene gir ikke særrettigheter for politiske verv i et annet nordisk land.
Når det derimot gjelder møter i kommunale eller fylkeskommunale organer er det fastsatt i kommuneloven § 8-2 at folkevalgte bosatt i et annet nordisk land har rett til fri fra arbeid når det er nødvendig på grunn av møteplikt.
Kommuneloven § 8-2 lyder slik:
8-2. Rett til fri fra arbeid
Arbeidstakere har krav på fri fra sitt arbeid når det er nødvendig på grunn av møteplikt i kommunale eller fylkeskommunale folkevalgte organer.
Arbeidstakere som har et kommunalt eller fylkeskommunalt verv på heltid eller deltid, har også rett til permisjon fra sitt arbeid i fire år eller for resten av valgperioden.
Første og andre ledd gjelder på tilsvarende måte for folkevalgte bosatt i et annet nordisk land
Siste ledd vil således medføre en utvidelse av rettighetene på dette området.
Bestemmelsen i kommuneloven § 8-2 trådte i kraft fra det første konstituerede kommune- eller fylkestingsmøtet i 2019.
Under året 2025 har frågan om hur hindret ska lösas varit föremål för uppmärksamhet gentemot både ministeriet i Finland och landskapsregeringen på Åland, eftersom detta delvis är ett ärende där behörigheten är delad. Finska medlemmen i Gränshinderrådet har utforskat lösning till frågan med både ministerium och med sakkunniga. Gränshinderrådets finska medlem samarbetar även med Finlands delegation i Nordiska Rådet kring frågan.
Ålands medlem i Gränshinderrådet har under året haft dialog med ansvarig lagberedare kring gränshindret. Arbetet har lett till att den nya tjänsteinnehavarlagen på Åland har justerats så att rätten till tjänstledighet inte bara omfattar uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen, utan även motsvarande politiska uppdrag i övriga nordiska länder. Ändringen gäller alla som är anställda i tjänsteförhållande till landskapet, oavsett medborgarskap. Lagförslaget ska slutbehandlas i lagtinget i mars och planen är att lagen träder i kraft den 1 januari 2027. Frågan om en motsvarande utvidgning för kommunala tjänstemän har identifierats och kan komma att lyftas vidare i den politiska referensgruppen inom ramen för den pågående beredningen av ny kommunallag.
Ledamoten av Nordiska Rådet, riksdagsledamot Anna-Kristiina Mikkonen har i ett skriftligt spörsmål ( SS 140/2025 rd) också frågat om saken.