Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för en person som bor i ett land och arbetar i ett annat land

Den som bor i ett land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiskt arbete i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag.

Information

Serienummer
14-132
Berörda/drabbade länder
Finland
Grönland
Island
Norge
Sverige
Åland
Kategori
Skatt och finans
Vilket land kan lösa problemet?
Norden
Status
Olöst
Prioriterat av gränshinderrådet
Ja

I de nordiska länderna finns regler om att förtroendevalda har rätt att få tjänstledigt från arbetet för att fullgöra politiskt uppdrag som de har valts till. Denna rätt gäller endast om personen bor, arbetar och utför politiska uppdrag i samma land. En gränsarbetare som blir förtroendevald i sitt bosättningsland har således inte motsvarande rätt till tjänstledighet i sitt arbetsland för att utföra sitt politiska uppdrag i bosättningslandet

Företrädare för Sverige, Danmark, Norge och Finland har under koordinering av Nordiska ministerrådets gränshinderrådssekretariat undersökt förutsättningarna för tjänstledighet för politiskt uppdrag i annat nordiskt land.

På det nordiska informella kommunministermötet i Oslo den 14 augusti 2014 antog deltagarna en deklaration om att man vill verka för att underlätta för förtroendevaldas ledighet i Norden.

Vem berörs av problemet?

Detta hinder berör främst de personer som har politiska förtroendeuppdrag inom den grupp som dagligen pendlar eller veckopendlar över en nationsgräns. Totalt pendlar cirka 70 000 personer över en nordisk nationsgräns. Andelen med förtroendeuppdrag är förhållandevis liten, men den kan komma att öka framöver.

Förslag till lösning

En gränsarbetare som är förtroendevald i bosättningslandet skulle kunna ges rätt till tjänstledighet för att fullgöra sitt uppdrag genom ändringar i nationell lagstiftning som innebär att även förtroendevalda som arbetar i grannlandet berättigas ledighet. Ett alternativ eller kompletterande lösning som övervägs är bilaterala avtal. Rätten till ledighet skulle med en sådan lösning kunna utgå från arbetslandets tjänstledighetsregler.

Danmark har i 2015 §16b, stk. 4 og 5, i lov om kommunernes styrelse skapat de nödvändiga förutsättningarna för att man skall kunna ingå sådana avtal med bl.a. de nordiska länderna. Danmark har diskuterat ett avtalsutkast med Sverige. 

I Sverige trädde lag (2022:102) om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenande kungariket i kraft den 1 augusti 2022. Den nya lagen innebär att en person som har ett politiskt uppdrag på lokal eller regional nivå i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i Schweiz eller i Storbritannien ska ha rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen.

För Norges del gäller följande:

Utgangspunktet i Norge er arbeidsmiljøloven c 12-13, som fastsetter at arbeidstaker har rett til permisjon fra arbeid i det omfang det er nødvendig for å oppfylle lovbestemt møteplikt i offentlige organer. Bestemmelsen gjelder også for ansatte i staten, og regulerer ikke retten til lønn.

I staten finnes i tillegg også hovedavtalen § 40, med regler om rett til permisjon med lønn i inntil 12 dager i året, bl.a. for å utføre offentlige verv. Disse ordningene gir ikke særrettigheter for politiske verv i et annet nordisk land. 

Når det derimot gjelder møter i kommunale eller fylkeskommunale organer er det fastsatt i kommuneloven § 8-2 at folkevalgte bosatt i et annet nordisk land har rett til fri fra arbeid når det er nødvendig på grunn av møteplikt. 

Kommuneloven § 8-2 lyder slik: 

8-2. Rett til fri fra arbeid

Arbeidstakere har krav på fri fra sitt arbeid når det er nødvendig på grunn av møteplikt i kommunale eller fylkeskommunale folkevalgte organer.

Arbeidstakere som har et kommunalt eller fylkeskommunalt verv på heltid eller deltid, har også rett til permisjon fra sitt arbeid i fire år eller for resten av valgperioden.

Første og andre ledd gjelder på tilsvarende måte for folkevalgte bosatt i et annet nordisk land

Siste ledd vil således medføre en utvidelse av rettighetene på dette området.

Bestemmelsen i kommuneloven § 8-2 trådte i kraft fra det første konstituerede kommune- eller fylkestingsmøtet i 2019. 

Senast granskad av
Indenrigs- og Boligministeriet DK 14.11.2022 / Finansministeriet FI 22.09.2020 / Kommunal- og distriktsdepartementet NO 10.10.22 / Finansdepartementet SE 15.11.2022 / Departementet for Finanser GL 12.11.2020 / IS 03.12.2019 / AX 15.10.2020