359. Magnus Ek (Indlæg)

Information

Type
Indlæg
Talenummer
359
Person
Talerrolle
Midtergruppen
Dato

Fru president och ärade nordiska vänner! För två dagar sedan stod jag, som flera av er säkert minns, i den här talarstolen och krävde – med emfas – handling av våra nordiska statsministrar. Jag tror inte att ansvaret stannar där, utan jag tänker att vi som nordiska parlamentariker också behöver ålägga oss själva ett ansvar för att lösa klimatkrisen.

Det är nämligen på alla sätt och vis en samhällsomställning vi står inför, och även om samhällsomställningar inte sker enbart inom politiken sker de sällan tillräckligt fort och på ett tillräckligt bra sätt utan ett politiskt ledarskap. Vi kommer att behöva ta till alla verktyg vi över huvud taget har för att lösa den här krisen. Som nationella parlamentariker behöver vi göra det genom klimatlagar och handlingsplaner och genom att använda miljöskatter till att investera i den infrastruktur för det hållbara samhället som inte finns där i dag. Vi behöver göra det genom att sätta ramverk som styr näringslivet, vilket vi har varit inne på, och som ser till att hela kraften i enskilda människors och företags innovationer driver på för det hållbara samhället. Vi behöver använda principen Polluter Pays, och vi behöver visa vägen mot en cirkulär ekonomi om vi ska klara av den här utmaningen.

Vänner! Vi behöver klara av utmaningen, och vi behöver visa världen hur vi klarar av den. Världen behöver en nordisk samordning och ett nordiskt ledarskap, genom klimatbistånd och genom gemensamma initiativ i internationella förhandlingar. Vi måste som nordiska parlamentariker kräva detta av våra regeringar och även driva på för det. Vi kommer ändå att hitta saker att träta om; det är jag inte orolig över. Så sno varandras goda idéer och gör dem till era egna! Sno dem från de andra nordiska länderna, som jag som miljöpolitiker här i riksdagen snor från er i Danmark, Norge och Finland när ni gör bra saker!

Till sist vill jag säga följande: När vi inledde sessionen påminde jag Erna Solberg om att vi måste ha folk med oss på tåget. Men, vänner, det får man inte genom att låta tåget stå still utan genom att vi gör vår plikt och visar att detta är en omställning som ingen behöver förlora på utan som faktiskt gör att människor får det bättre, såväl i de nordiska länderna som världen över.