Arja Juvonen (Indlæg)

Arvoisa puheenjohtaja, hyvät läsnäolijat! Pidän hyvänä, että rajaesteitä puretaan ja hyvää ja monipuolista ja erilaista hoitotyön tietotaitoa ja osaamista jaetaan yli rajojen ja hoitotyöntekijät voivat työskennellä laaja-alaisesti.

On todennäköistä, että juuri tästä käsittelyssä olevasta Arjeplog-sopimuksen muuttamisesta ministerineuvoston ehdotuksen mukaisesti ei aiheudu ongelmia ja että sopimuksen muuttaminen ei vaaranna potilasturvallisuutta. Haluan kuitenkin nostaa tässä puheenvuorossani esiin ja muistuttaa potilasturvallisuuteen liittyvistä seikoista.

Jokainen potilasvahinko on liikaa, ja meidän tulee tehdä kaikkemme sen eteen, että ihmisillä on luottamus hyvään ja toimivaan terveydenhuoltoon ja siihen, että hoidossa ei tapahdu virheitä, ei laiminlyöntejä tai huolimattomuutta. Potilasvahingot aiheuttavat suuria rahallisia kustannuksia yhteiskunnalle mutta myös inhimillistä kärsimystä.

Meidän tulee olla tarkkoja ja seurata potilasvahinkotapahtumien määrää niin omalla kansallisella kuin myös pohjoismaisella tasolla ja tehdä kaikkemme kehittääksemme toimintamalleja, joilla vahinkotapahtumia ennakoidaan, vahingon tapahduttua tilannetta analysoidaan ja lopuksi luodaan malli, jolla vastaavan vahinkotapahtuman toistumista ennaltaehkäistään.

Meidän tulee voida varmistaa, että tieto sellaisesta hoitoalan henkilöstä, joka on menettänyt oikeutensa toimia alalla tai saanut toiminnastaan huomautuksen, tulee työnantajan tietoon. Tarvittaessa meillä tulee olla oikeus ja mahdollisuus luoda yhteispohjoismainen rekisterijärjestelmä terveydenhuoltohenkilöstöstä, mikäli huomaamme epäkohtia ja epäselvyyttä toimintatavoissa.

Pidänkin hyvinvointivaliokunnan näkemystä yhteispohjoismaisen sähköisen rekisterin perustamisesta laillistetuista terveydenhuollon ammattihenkilöistä Pohjoismaissa ja itsehallintoalueilla kannatettavana, mikäli huomaamme siihen aihetta.

Skandinavisk oversættelse

Ärade ordförande, bästa åhörare! Jag tycker det är bra att gränshinder undanröjs, att god och mångsidig vårdkunskap av olika slag nyttjas över gränserna och att vårdpersonalen kan arbeta med bred kompetens.

Det är sannolikt att den nu aktuella ändringen av Arjeplogavtalet i enlighet med ministerrådets förslag inte orsakar några problem eller äventyrar patientsäkerheten. Jag vill ändå i detta anförande lyfta fram och påminna om några detaljer i patientsäkerheten.

Varje patientskada är en för mycket, och vi måste göra allt vi kan för att människor ska kunna lita på att hälsovården är bra och fungerar och på att det inte förekommer felbehandling, försummelser eller vårdslöshet i vården. Patientskador innebär stora utgifter för samhället, men också mänskligt lidande.

Vi måste vara noggranna och observera antalet patientskador på såväl nationell som nordisk nivå och göra vårt yttersta för att utveckla strategier för att förutse olyckor och analysera läget efter att en olycka inträffat samt slutligen skapa en modell för att förebygga att olyckan upprepas.

Vi måste kunna se till att arbetsgivaren får vetskap om sådana vårdanställda som har förlorat sin rätt att arbeta i branschen eller fått en anmärkning för sitt agerande. Vid bör ha rätt och möjlighet att vid behov skapa ett samnordiskt register över hälsovårdspersonal om vi upptäcker missförhållanden och oklarheter i arbetssätten.

Jag stöder välfärdsutskottets ståndpunkt om att grunda ett samnordiskt elektroniskt register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i de nordiska länderna och de självstyrande områdena om vi finner anledning till det.