Cristina Husmark Pehrsson (Hovedindlæg)

Information

Speech type
Hovedindlæg
Speech number
76
Speaker role
Den Konservative gruppes talsperson
Date

Fru president! På presidiets vägnar vill jag tacka samarbetsministrarna för er redogörelse. Den är innehållsrik och intressant. Samarbetsministrarna har ett stort engagemang och intresse i de här frågorna. Det vet vi.

Tio gränshinder har blivit lösta. Det är vi glada för. Men jag kan också fråga: Hur många har tillkommit under året? Det vore intressant att också få en redogörelse för hur många som har tillkommit, så att vi inte tar ett steg framåt och två steg tillbaka. Det skulle åtminstone vara värdefullt att få se statistiken.

Att samarbetsministrarna har stort ansvar för och intresse av gränshindersfrågorna vet vi. Men hur stort är intresset i de andra departementen, och hur villiga är övriga ministrar att inom sina ansvarsområden verka för att gränshindren minskar? Det är inget lätt uppdrag som samarbetsministrarna har att knacka på dörren i de andra departementen för att informera, agera och mer eller mindre kräva att saker och ting händer på det här området. Arbetsbördan på departementen är redan stor, och hela tiden sker prioriteringar. Gränshinder riskerar därför att komma i andra hand.

Precis som samarbetsminister Alexander Stubb menar jag att statsministrarna har en oerhört viktig roll i detta genom att bevaka att de här frågorna ges hög prioritet i hela regeringen, på alla departement. Därför var det ett spännande tillägg som Alexander Stubb framförde här nyligen. Kanske ska också Nordiska rådet föra en dialog med Nordiska ministerrådet om att föra upp just prioriteringar av gränshinder högst upp på dagordningen när alla ministerråd träffas, inte bara samarbetsministrarna?

President! Åter till gränshinder som nu har blivit lösta. Det handlar om revidering av Nordisk konvention om social trygghet, den nordiska arvskonventionen och avskaffande av ligpasset för transport av avlidna mellan Bornholm och Sverige.

Avskaffandet av de särskilda regler som finns för att ta hund med sig in i landet har för många varit en stor lättnad. Det vet jag. Jag var själv delaktig då denna viljeinriktning undertecknades 2010, men jag undrar ändå om vi här införde ett undantag som kan komma att stå oss dyrt. Jag ska återkomma till denna fråga vid ett annat tillfälle men vill ändå påminna om den smittorisk som detta innebär när det gäller spridning av dvärgbandsmask – som kan ha hund som värddjur – om denna inte är vaccinerad. Obotlig leversjukdom kan följa om man som människa blir smittad. I Tyskland säger föräldrarna till sina barn att de inte får plocka bär i skogen. Klappa inte främmande hundar, och gå inte in inomhus med leriga stövlar!

Det gränshinder som vi har undanröjt här har underlättat för några få men kan kanske innebära en stor fara för många andra. Därför anser jag att gränshinder också bör följas upp, inte bara undanröjas, så att man kan se om utfallet av arbetet blev som vi ville.

Nu kommer jag till något mer positivt. På Nordiska rådets och Gränshindersforums initiativ har det under våren avhållits en debatt på temat gränshinder i samtliga nordiska parlament. Det är ett väldigt gott initiativ. Under debatten framkom också åtskilliga konkreta förslag på redan existerande gränshinder att undanröja, men man talade också om hur man ska minska och förebygga att nya uppkommer. Presidiet har tagit ett antal av dessa förslag och inordnat dem under rubriker om boende, arbete, studier och administration. Det ska också betraktas att de rekommendationer som Nordiska rådet nu lägger fram till regeringarna är en första del i den process som kommer att fortsätta.

Alla goda förslag är inte upptagna ännu. Detta är bara att betrakta som ett första steg. Dessutom kommer det att vara ett bra inspel till den handlingsplan som vi i dag har hört kommer ta sin början.

Jag har naturligtvis inte möjlighet att presentera alla de 17 förslag som vi kommer med, men jag kan ändå nämna några. Det handlar om medborgare och deras rätt att rösta om de bor i ett annat nordiskt land. Det handlar om personer med funktionsnedsättning och deras rätt till stöd och hjälp när de flyttar. Det handlar om att partnerskap inte ändras vid flytt till annat nordiskt land, och att det bör upprättas en nordisk konvention på detta område. Det handlar om standardiseringar för att EG-direktiv ska göras likvärdiga i Norden, till exempel inom bygg- och anläggningssektorn. Det handlar om vikten av att studenter ska få studera fritt i de nordiska länderna och att praktikplatser öppnas i de nordiska länderna. Det handlar också om att koordinera rehabiliteringsinsatser.

Detta är några av alla de 17 punkter som finns i den rekommendation som presidiet nu kommer att lämna över. Det finns självklart hinder som borde vara ganska enkla att ta bort, men samtidigt har presidiet också förståelse för att det finns gränshinder som det tar tid att avveckla om det alls går att göra, beroende på följdändringar i lagstiftning eller i skatteregler.

Nordiska rådet menar också att Gränshindersforums mandat bör förlängas.

Slutligen: De nordiska länderna, som nu tar emot dessa rekommendationer, hoppas vi ska behandla dem på ett positivt sätt. ”Norden är cool”, har jag kunnat läsa i många tidningar under hösten och vintern. Det handlar om ny nordisk mat, nordisk design och om bokmässan i Göteborg, som hade Norden som tema.

Låt oss göra allt för att underlätta för denna trend att fortsätta! Då behöver vi sätta gränshindersproblematiken högt på dagordningen. Det krävs för att vi ska kunna möta globaliseringens hinder men också möjligheter.