Fredrik Reinfeldt (Hovedindlæg)

Information

Speech type
Hovedindlæg
Speech number
7
Speaker role
Sveriges statsminister
Date

Herr president! Ärade åhörare! Den nordiska välfärdsmodellen har framgångsrikt bidragit till att utveckla våra länders tillväxt, välfärd och sammanhållning. Det är dock viktigt att säga att vi inte ska placera modellen på museum. För att möta nya utmaningar och prövningar behöver modellen ständigt utvecklas. Jag tänkta använda min tid till att säga något om vad vi har gjort i det avseendet i Sverige.

Även om det finns mycket som förenar oss nordiska länder är det inte självklart att lösningar kan tillämpas likadant av alla. Var och en måste utforma sina egna lösningar och söka svar på hur olika utmaningar ska hanteras.

För oss började det med reformer på 1990-talet, en stramare budgetprocess och utgiftstak och överskottsmål i hanteringen av budgeten. Vi inrättade en oberoende centralbank med inflationsmål. Vi reformerade vårt pensionssystem, och det gjordes förändringar på skatteområdet. Vi öppnade upp tidigare slutna marknader för konkurrens. Fler alternativ tilläts.

Alla dessa reformer förde till en positiv utveckling, men inte på alla plan. Över en miljon svenskar förblev i ett utanförskap. Det, menar jag, kan man inte acceptera om man menar allvar med att hålla samman landet och låta alla komma till sin rätt och ge alla en chans att bidra efter sin förmåga. På senare år har därför politiken utformats för att också göra det mer lönsamt att arbeta, göra det enklare och billigare att anställa och att göra det enklare och mer attraktivt att starta företag som kan växa och stanna i Sverige.

Vi byggde vår jobbpolitik på det vi kallar arbetslinjen. Vi har sänkt inkomstskatter genom ett så kallad jobbskatteavdrag, som gör det mer lönsamt att arbeta och som årligen har gett många löntagare motsvarande en hel extra månadslön efter skatt. Socialförsäkringarna har reformerats, även där med arbetslinjen som styråra. Det har varit mer av ekonomiska drivkrafter för att man ska komma i arbete, mer fokus på aktivitet, yrkesinriktad utbildning och på jobbsökande – bort från passivitet och rundgång i olika system. Allt detta har varit i syfte att skapa fler och bredare vägar tillbaka till arbete.

Det har även varit fokus på entreprenörskap, satsat på infrastruktur, innovationer och forskning. Vi har öppnat upp marknader som tidigare har varit slutna eller som har kännetecknats av stor dominans av svartarbete.

Vi är i färd med genomgripande reformer av den svenska skolan med mer kunskapsinriktning, mer uppföljning och ett nytt betygssystem. Vi tar steg för steg. Det tar tid att vända en negativ utveckling. Skolbarnen i Sverige har knappt börjat gå i den nya skola vi nu skapar. Resultatet kommer att synas först efter ett tag. Jag är dock övertygad om att det kommer, och att det kommer i rätt riktning.

Modernisering av den svenska välfärdsmodellen har också gett resultat. Vi kan se att det är fler som är sysselsatta, vi har starka offentliga finanser och har kunnat möta de senaste årens kriser från en styrkeposition. Vi har kunnat tillföra resurser till kärnan av den svenska välfärden.

Jag ska också vara ödmjuk och säga att vi har fortsatta utmaningar framför oss. Vi har en åldrande befolkning som kommer att påverka förväntningarna på vad den svenska välfärden ska kunna åstadkomma. Vi har för hög ungdomsarbetslöshet. Det är många utrikes födda som söker sin plats på en kunskapsmässigt alltmer krävande arbetsmarknad, och vi har ambitiösa klimatmål som vi fortsatt måste arbeta för att nå.

Vi har också å ena sidan en hårdnande internationell konkurrens från framväxande marknader och å andra sidan en osäkerhet om den globala ekonomin, och vi har ett stagnerande Europa med minskad efterfrågan på våra exportvaror och därmed en dämpad inverkan på den ekonomiska utvecklingen och naturligtvis också på vår arbetsmarknad.

Detta var några ord om vår svenska erfarenhet. Jag säger inte att andra länder behöver göra likadant. Jag hävdar inte ens att alla i Sverige har hållit med om alla stationer på vägen. Jag är dock fast i övertygelsen att modernisering behövs för att möta ständigt nya utmaningar. Det är bara så som vår svenska och nordiska välfärdsmodell kan leva vidare.