Gränshinderrådet slog fast prioriterade områden för 2020

Gränshinderrådet slog fast sina riktlinjer för 2020 vid sitt årliga kickoff-möte i Köpenhamn.

I år siktar rådet på att trappa upp insatserna mot gränshinder, det vill säga hinder som försvårar den fria rörligheten i Norden. Dels sätter Gränshinderrådet starkt fokus på några få utvalda övergripande områden och dels siktar man på tätare kontakt med ländernas departement.

Rådet har som mål att röja undan 8-12 gränshinder varje år. Under 2019 avklarades åtta hinder.

-Gränshinderrådet träder nu in i en ny fas, där vi sätter större kraft på mer genomgående och övergripande teman. Dessutom siktar vi på att hålla möten med relevanta ministerråd. Det är ett helt nytt element i vårt arbete och ett sätt att komma närmare ministrarna, säger Bertel Haarder, ledamot i danska Folketinget och Nordiska rådet och ordförande för Gränshinderrådet under 2020.

Kontakten med ministrar är viktig för Gränshinderrådet eftersom det är berörda departement som konkret ska se till att gränshindren röjs undan efter att rådet har identifierat dem.

Den danske ministern för nordiskt samarbete, Mogens Jensen, som deltog i kickoff-mötet, stödde förslaget om tätare samarbete med ministrarna och lovade att ta upp det vid nästa möte med de nordiska samarbetsministrarna.

Årets prioriterade teman handlar om konkreta saker som har stor betydelse för den enskilda medborgaren i Norden. Det gäller inte minst ett nordiskt elektroniskt ID, där målet är att det ska bli möjligt att använda sin nationella e-identifikation i hela Norden.

Bertel Haarder håller ID-frågan högt på agendan, men lyfter också gärna den fråga han har arbetat länge med, geoblockeringen. Han lovar att fortsätta jobba för att de nordiska public service-kanalerna öppnar upp fler program för medborgare i övriga Norden.

- Vi vill arbeta för att de stora public service-stationerna blockerar så få program som möjligt. Det finns länder som blockerar mycket mindre än andra länder och vårt mål är ganska enkelt: att alla blockerar lika lite som den som blockerar minst, säger Bertel Haarder.

Nytt för i år är att Nordiska ministerrådet har antagit en ny vision, som bland annat slår fast att Norden ska vara den mest integrerade regionen i världen 2030. Det präglar Gränshinderrådets arbete.

- Visionen är grundläggande för hela vårt arbete och också orsaken till att vi lyfter vår ambitionsnivå. På en rad områden är vi ju inte integrerade. Ska vi bli det så kräver det en politisk insats, politisk ledning, och där ska vi i Gränshinderrådet se till att pusha på, säger Bertel Haarder.

De områden som prioriteras i år, digitalisering (e-ID), transport, byggsektorn och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer i andra länder är alla sådana som har stor betydelse i arbetet för att nå målen i Nordiska ministerrådets nya vision.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt organ, som har fått de nordiska regeringarnas uppdrag att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet startade sin verksamhet 2014.

Rådet har som mål att undanröja konkreta hinder som nordborna känner av i sin vardag, särskilt de som arbetspendlar över gränserna, de som flyttar till ett annat nordiskt land för att studera eller jobba eller företagare som vill etablera sig i övriga Norden.