Corona ger Gränshinderrådet extra jobb också under 2021

Coronapandemin har inneburit ett stort bakslag för den fria rörligheten i Norden. Särskilt hårt har det drabbat boende i gränsregionerna, vars vardag förändrades i ett slag då coronan slog till.

- Gränsstängningarna kom som en chock för folk i gränstrakterna som i decennier rört sig fritt mellan länderna, säger Kimmo Sasi, tidigare minister och riksdagsledamot från Finland och under 2021 ordförande i Gränshinderrådet.

Sasi säger att det nu är oerhört viktigt att de som bor i gränsregionerna får tillbaka sin tillit till det gränslösa Norden. Därför har han en uppmaning till de nordiska beslutsfattarna.

- Politikerna måste komma med en försäkran om att de nordiska länderna hanterar nästa kris bättre. Folk ska inte behöva vara rädda för att ta ett jobb i ett annat nordiskt land eller flytta till ett annat land medan resten av familjen bor i ett annat. En sådan försäkran måste politikerna kunna ge. Och här kan gränshinderrådet pusha på lite.

Pandemin har haft stor påverkan på Gränshinderrådets verksamhet. När restriktionerna infördes lade rådet snabbt om sitt arbete. Redan i mars 2020 började rådet med hjälp av de gränsregionala informationstjänsterna och Info Norden (Nordiska ministerrådets informationstjänst) samla in uppgifter om vilka problem coronarestriktionerna förorsakade.

Under hela pandemin har störningar rapporterats in till Gränshinderrådet, som löpande har kontaktat de instanser som konkret kan lösa problemen.

- Vår uppgift är att göra ansvariga ministrar och myndigheter medvetna om problem som rapporterats in till oss och det är myndigheternas uppgift i respektive länder att agera för att lösa dem. När problem har uppstått mellan de nordiska länderna så har de ofta tagits upp på högsta möjliga nivå. Vanligtvis finns det politisk vilja att lösa gränshinder. Det visar att samarbetet fungerar och gör nytta, säger Kimmo Sasi.

Trots att många coronarelaterade störningar ännu är olösta finns det också sådana som klarats upp. Bland annat fick man ganska snabbt en lösning på till vilket lands socialförsäkringssystem en gränspendlare i Norden ska tillhöra vid hemarbete, och därmed löstes även problematiken kring vilket lands A-kassa en gränspendlare ska tillhöra vid hemarbete.

Ett annat högaktuellt problem som Gränshinderrådet har arbetat med och som lösts helt nyligen är att svenska och finländska dagpendlare åter kan ta till sina arbeten i Norge.

Sedan våren 2020 har uppemot 70 coronarelaterade störningar identifierats, varav 33 är olösta (läget 3 mars 2021). Under den andra pandemivågen har striktare inreseförbud införts med allvarliga konsekvenser för den fria rörligheten, och därmed har nya störningar uppkommit.

Kimmo Sasi säger att Gränshinderrådet har fullt fokus på effekterna av corona också under det här året.

- Vi kan ju inte styra de politiska processerna i de nordiska länderna, men vi kan trycka på regeringarna så att de löser problemen och vi kan försöka få en dialog mellan de nordiska länderna. Jag tycker att det fungerar ganska väl för tillfället. Jag är också nöjd med att gränshinder är en viktig agendapunkt på Nordiska rådets session varje höst.

Vid sidan av de coronarelaterade störningarna jobbar Gränshinderrådet med sina ordinarie gränshinder också under 2021.

Under det här året har rådet 40 prioriterade gränshinder och sex temaområden. De prioriterade temaområdena är erkännande av yrkeskvalifikationer, olika byggbestämmelser, digitalt samarbete (digitala verktyg över nordiska gränser), minskad geoblockering av tv-program, gränsregional statistik och transportsamarbete över gränserna. Rådet slog fast prioriteringarna vid sin årliga kickoff den 2-3 mars.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet har som mål att klara upp 8-12 gränshinder per år. Rådet har tio medlemmar.