177. Jessica Rosencrantz (Hovedindlæg)
Fru president! Kära nordiska parlamentariker! Kära gäster! Låt mig börja med att konstatera att vi möts här i en tid då ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge råder i Europa. Ryssland bedriver alltjämt sitt illegala och brutala aggressionskrig mot Ukraina. Vårt resoluta stöd till Ukraina är viktigare än någonsin, och vårt demokratiska samarbete är i dag viktigare än någonsin. Norden är mer än bara en plats – det är en värdegemenskap.
Jag tycker att president Zelenskyj uttryckte det hela mycket väl i går när han talade om tid och om hur våra nordiska länders historia, kultur och demokrati vittnar om att vi har haft just tid – tid att forma våra samhällen, tid att bygga gemensam identitet och tid att visa världen vår egen nordiska särprägel. Ukraina och dess folk förtjänar samma tid. Att leva i fred är en förutsättning. Jag är stolt över att Norden står enat och starkt och levererar ett starkt stöd till Ukraina.
Norden står också inför flera utmaningar, om än såklart av helt annan karaktär. Vi har ett skriande behov av att stärka vår konkurrenskraft om vi även i framtiden vill vara en tillväxtregion för kunskap och innovation. Vi ser hur organiserad brottslighet hotar våra samhällen i grunden. Vi ser också klimatförändringarnas effekter och behovet av en politik för att nå våra utsläppsmål.
Samarbete är en förutsättning för att hantera alla dessa gränsöverskridande utmaningar. Nordiska ministerrådet är en viktig plattform för att diskutera gemensamma lösningar. Det nordiska samarbetet inom EU är också viktigt. Ett allt närmare samarbete på flera nivåer är vad det nordiska samarbetet handlar om.
Fru president! Låt mig nu redogöra för vår verksamhet och våra aktiviteter under 2024.
Med visionen att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 har ett säkrare, grönare och friare Norden varit utgångspunkten för det svenska ordförandeskapet, med särskilt fokus på ett integrerat Norden utan gränshinder. Under året har vi prioriterat frågor som att stärka konkurrenskraften och säkra jobb samtidigt som vi har drivit på för en grön och digital omställning.
Något annat som har utmärkt det svenska ordförandeskapet är ett tätare erfarenhets- och kunskapsutbyte i frågor där vi ser gemensamma nordiska utmaningar, som den organiserade brottsligheten.
Under året har också det nordisk-baltiska samarbetet på olika områden intensifierats, till exempel vad gäller sociala frågor, hälsofrågor, arbetslivskriminalitet och skydd av kulturarv vid kris.
Arbetet för ett integrerat Norden utan gränshinder har som sagt stått i särskilt fokus hos alla oss samarbetsministrar. Vi har diskuterat konkreta gränshinder, som skattefrågor och digital mobilitet, men också hur vi bör förbättra våra arbetsmetoder för att uppnå bättre resultat i fråga om de mer omfattande frågekomplex vi står inför. Som min danske kollega redogjorde för har vi lyckats nedmontera vissa gränshinder. Detta visar att vi är på rätt väg, men det återstår självklart väldigt mycket som behöver göras bilateralt, nationellt, regionalt och nordiskt.
Jag vill särskilt lyfta fram de viktiga bilaterala steg som har tagits, som det reviderade Öresundsavtalet mellan Danmark och Sverige och Sveriges och Finlands beslut att förbättra rutinerna för utbyte av folkbokföringsuppgifter.
Det finns fortfarande många utmaningar som hindrar nordbornas rörlighet och företagens verksamhet över gränserna. Dessa problem behöver vi lösa om vi ska få en mer integrerad och sammanhängande region. Därför har samarbetsministrarna antagit programmet för fri rörlighet i sitt nya samarbetsprogram.
Allt detta kräver en gemensam insats från alla de nordiska länderna. Vikten av arbetet och en vilja att gå framåt och finna gemensamma lösningar var också budskapet i den deklaration som antogs av våra statsministrar och regeringsledare i går.
Under året har samarbetsministrarna även spelat en central roll i att leda och samordna processen för det fortsatta arbetet med vår vision fram till 2030. Vi är stolta över att Nordiska ministerrådet nu har antagit 14 nya samarbetsprogram. Varje fackministerråd har mål och delmål för de kommande sex åren för att stödja visionen framåt.
Detta har också varit en process där det har bedrivits mycket förankringsarbete med näringslivet, forskarvärlden, civilsamhället och andra relevanta aktörer. Den implementering som återstår är lika viktig och förutsätter att vi är många som arbetar på bred front när det gäller detta.
Om man tittar på samarbetsprogrammen märker man att det finns flera teman som återkommer och som kommer att spela en stor roll i vårt arbete. Det gäller bland annat beredskap och motståndskraft, givet den nya geopolitiska situationen för Norden, som kräver bättre nordiska samordning.
Vi måste också arbeta för att bevara våra språk, vår nordiska kulturförståelse och våra demokratiska traditioner samt utnyttja våra gemensamma resurser för att skapa en hållbar ekonomisk tillväxt baserad på innovation, digitalisering och en arbetsstyrka vars kompetenser matchar framtidens behov.
Vi är halvvägs framme vid visionen. Det betyder att vi har kommit en bit. Det betyder också att det är bråttom och att vi har arbete kvar att göra.
Låt oss fortsätta vårt gemensamma arbete för ett närmare nordiskt samarbete. Detta är avgörande för våra länders gemensamma välstånd och motståndskraft.