Allt rörligare arbetsliv ger hopp för krympande regioner

Den växande betydelsen av ”multilokalitet”  - alltså att människor blir rörligare i förhållande till boende, arbete, fritidsboende och företagande - var huvudfrågan för regionalministrarna när de höll möte den 16 september. 

Pandemin har gjort nordbor, företag, utbildningar och myndigheter mer digitala, och gett en ny erfarenhet av att arbete och företagande inte behöver vara beroende av en särskild plats. 

-    Betydelsen av multilokalitet har framträtt tydligt under pandemin. Rörligheten har blivit en drivkraft för förändring, den formar den regionala strukturen och skapar nya möjligheter för regionernas ekonomi, företagande och tillgång till kvalificerad arbetskraft, säger Mika Lintilä, näringsminister i Finland och årets ordförande i Nordiska ministerrådet för Regional utveckling.

Jobbet kan skötas från sommarstugan eller ett satellitkontor, och kontorslokaler i stan kan sägas upp. Rätt förvaltad, kan denna erfarenhet skapa en flyttvåg till landsbygden, och krympande regioner kan få ny livskraft. 

Men hur skapar man politiska förutsättningar för detta, och hur gynnar man samtidigt en hållbar utveckling? 

Konsekvenserna för klimatet och miljön av multilokalitet är långtifrån utredda. Blir det mer trafik eller mindre? Ökar bebyggelsen på landet? Hur säkrar man goda arbetsvillkor för människor som jobbar där och när de själva vill? Och hur erbjuder man vård, äldreomsorg och annan offentlig service till människor som växelbor i olika kommuner? 

Den frågan diskuterade ministrarna från de nordiska länderna som också gav exempel på nationell politik med effekt på landsbygden. 
Bland de exempel som nämndes fanns Islands målsättning att göra 10 procent av de statliga förvaltningsjobben möjliga att sköta på distans, och man bygger det hittills största kontoret för distansarbetare i sydvästra Island. 

- Det är viktigt att erbjuda fler olika jobb i den offentliga sektorn över hela landet, inte minst i glesbygden. Projektet "Jobb utan fast placering" är en del av Islands regerings ambitiösa regionala plan. Den innehåller en ideologi som ger landsbygden fantastiska möjligheter att växa och blomstra. Med modern kommunikationsteknik är det möjligt att utföra många jobb var som helst utan problem. Vi vill att människor ska kunna välja var de bor oberoende av ett jobb, alltså en plats där de mår bra och i en miljö som gör dem lyckliga, säger Sigurður Ingi Jóhannsson, transport- och kommunalminister.

Att politiskt understödja ökad multilokalitet så att den gynnar en hållbar tillväxt i regionerna är komplext och kräver mer kunskap. 

- God fysisk och digital infrastruktur ger större flexibilitet och valfrihet för invånarna, och därmed helt nya möjligheter i regionalpolitiken. I Norge vill vi underlätta multilokalitet genom exempelvis platsoberoende arbetsplatser, där statsanställda kan jobba från lokala gemensamhetskontor runt om i landet. All nordiska länder kommer att ha glädje av mer kunskap om vilka möjligheter och utmaningar multilokalitet kan ge, och jag välkomnar ett samarbete om detta, säger Linda Hofstad Helleland, distrikts- og digitaliseringsminister i Norge.

Resultatet av ministermötet blev att man startar en analys som ska ge mer kunskap om rörlighetens drivkrafter, problem och effekter på glest befolkade områden. 

I ett första steg ska man analysera potential och utmaningar för landsbygden med en fortsatt stark trend av multilokalitet, i ett andra steg vilka nya strukturer och politiska åtgärder som kan behövas för att utvecklingen ska bli hållbar.