Så tar sig den nordiska arbetsmarknaden ur krisen

För att stämma av läget på arbetsmarknaden när nu länderna gradvis öppnar igen, träffades arbetslivsministrarna från de nordiska länderna för ett extraordinärt möte under fredagen, inbjudna av det danska ordförandeskapet. Med på det digitala mötet var också arbetsmarknadens parter. 

- I det här läget är det viktigt att vi värnar vår gemensamma nordiska arbetsmarknad, att vi samordnar våra länders strategier inför återstarten och undanröjer de eventuella hinder som kan uppkomma, säger Eva Nordmark, arbetslivsminister i Sverige.

Ministrarna diskuterade vilka de främsta utmaningarna är just nu, när arbetsmarknaden förväntas komma igång.

På Island, Nordens kanske viktigaste turistland, femdubblades arbetslösheten på några få veckor när pandemin satte stopp för flygbolagen och resebolagen började ställa in.  

 Nu har landet börjat öppna för turismen igen.

- Turismen är avgörande för Island och vårt största fokus är att få igång den. Samtidigt måste vi vara uppmärksamma på att det sker systematiskt. Därför kan det vara viktigt med gemensamma nordiska lösningar kring återöppnandet, säger Ásmundur Einar Daðason, arbetslivsminister på Island.

Under krisens akuta fas har länderna i rekordfart tagit fram ekonomiska åtgärdspaket för att stötta hushållen och kompensera företagen i en lång rad branscher.

Nordiska arbetslivsforskare har redan pekat på att snabba och breda partsuppgörelser under krisen dessutom visat att den nordiska modellen fungerar.

I Danmark slöts exempelvis ett trepartsavtal som lät stora grupper anställda som inte kunde gå till jobbet behålla sin lön.

Nu handlar insatserna om att begränsa de ekonomiska och sociala konsekvenserna på längre sikt.

Där har utbildningssatsningar en nyckelroll, framhöll Peter Hummelgaard, arbetslivsminister i Danmark och värd för ministermötet.

- Vi vet sedan tidigare att kriser på arbetsmarknaden drabbar dem hårdast som har kortast utbildning. Därför är utbildning och kompetenshöjning det riktiga svaret på den här krisen, eftersom det gynnar både arbetslösa, anställda och företagen. Vi har just presenterat ett reformförslag för kompetenshöjning, där arbetslösa kan utbilda sig på områden där det råder brist på arbetskraft, samtidigt som de får arbetslöshetsersättning. Vi kommer med fler liknande initiativ senare. Det handlar om att investera i människor som svar på krisen, säger Peter Hummelgaard.

På mötet diskuterade ministrarna också EU-kommissionens initiativ om minimilön, ett initiativ som har väckt reaktioner i hela Norden.

EU-kommissionen ser coronakrisen som ytterligare ett skäl att gå vidare med planen på en europeisk minimilön, för att minska ökande löneklyftor och fattigdom.

Tidigare i år skrev de nordiska arbetslivsministrarna i ett brev till EU-kommissionen att eventuella europeiska minimilöner inte får inkräkta på den nordiska modellen.

- EU bör stödja den sociala dialogen och fastställandet av lön genom kollektivavtal och inte förutsätta att det stiftas en lag om minimilöner för länder som har fungerande kollektivavtalssystem. EU-kommissionen har hittills betonat att förslaget inte kommer att ändra de nationella system som baserar sig på kollektivavtal. Det är viktigt att man håller fast vid denna princip även i den fortsatta beredningen, säger Tuula Haatainen, arbetsminister i Finland.

Det nordiska samarbetet genomför nu en gemensam analys av vilka branscher och grupper av människor som drabbats hårdast av konkurser och uppsägningar – och hur effektiva åtgärdspaketen varit.

Analysen har särskilt fokus på om kvinnor och män drabbats olika, och om krispaketen tagit höjd för att Norden har en könsuppdelad arbetsmarknad. Den ska också söka svar på om arbetslösheten slagit hårdare mot särskilda åldersgrupper eller mot människor med lägre utbildning eller utländsk härkomst.

Analysen ska vara klar innan årsskiftet.