Unikt trendbrott: Pandemin gav en babyboom i hela Norden

Forskarrapporten State of the Nordic Region tar vartannat år temperaturen på ekonomi, arbetsmarknad och befolkningsutveckling i alla Nordens kommuner och regioner. Årets upplaga tar sin utgångspunkt i pandemin, kartlägger effekterna och ger flera olika mått på hur motståndskraftig den nordiska modellen verkligen är när det krisar. 

Forskarna tecknar en bild av ett Norden som inte längre riktigt lever upp till sitt goda rykte om välfärd för alla och social jämlikhet, men som totalt sett kunnat stå emot nedgången i världsekonomin och återhämtat sig snabbt. 

Dessutom har befolkningen i de nordiska länderna uppenbarligen tillräcklig tillit till systemen för att våga skaffa barn mitt i krisen. I alla nordiska länder utom Grönland föddes fler barn 2021 än 2020, även om ökningen i Sverige var marginell. I bland annat Norge, Island och Finland är uppgången ett välkommet trendbrott efter ett decennium av minskad fertilitet.

Babyboomen bidrar till en naturlig befolkningstillväxt i Norden under pandemin, samtidigt som befolkningen minskade i många andra europeiska länder. 

”Det verkar som om nordiska par som tvingats lägga karriären på is, permitterats eller förlorat jobbet, sett ett tillfälle att skaffa barn och samtidigt kanske förbättra familjens inkomst med statlig föräldrapenning”, säger Nora Sánchez Gassen, forskare och medförfattare till rapporten. 

Utanför Norden finns bara ett fåtal länder med ökad nativitet och enbart Nederländerna kommer i närheten av den nordiska ökningen.

”En hypotes är att unga nordiska par litade på att staten skulle ersätta förlorad inkomst under och efter pandemin, att de sociala skyddsnäten i länderna är tillräckligt starka”, säger Sánchez Gassen. 

Jämfört med EU-snittet har de nordiska länderna gjort enorma satsningar på krispaket, betydligt större än EU-genomsnittet. Mest resurser har Danmark satsat, där det totala värdet av krispaketen motsvarade 32 procent av bnp. Sveriges krispaket motsvarade 16 procent av bnp.

Eftersom de nordiska länderna gick in i krisen med relativt starka finansiella system, kunde pengarna användas till lönesubventioner, skatteuppskov och stöd till små och medelstora företag. De insatser som gjordes på arbetsmarknaden gjorde att hushållens genomsnittliga inkomster inte sjönk. De spelade en nyckelroll för att minska de sociala effekterna av pandemin, enligt rapporten. 

”Det var exceptionella åtgärder som sattes in, och som adderades till de redan starka nordiska välfärdssystemen. Det var möjligt på grund av att våra finansiella system var betydligt mer robusta än under finanskrisen 2008. 

Men även om åtgärderna under pandemin inte haft någon större inverkan på den offentliga skulden och underskottet, skulle de inte kunna upprätthållas på lång sikt. Därför är det tveksamt om de nordiska finanserna skulle klara en ihållande covid-pandemi”, säger Carlos Tapia, senior forskare på Nordregio och medförfattare till årets State of the Nordic Region.

Sammantaget var nedgången i Nordens ekonomier i linje med världsgenomsnittet, men betydligt lindrigare än i EU. Bnp-minskningen var 3,0 procent i Norden jämfört med 5,9 procent i EU. Islands turistberoende ekonomi drabbades hårdast under 2020 med en bnp-nedgång på 7,1 procent, medan Danmark (ned 2,1 procent) och Norge (ned 0,7 procent) var mindre allvarligt drabbade.

Trots krispaket och välfärdssystem har covid-19-krisen tydligt exponerat en ojämlikhet mellan olika inkomstgrupper, särskilt inom socioekonomiskt eftersatta stads- och landsbygdsregioner. Både när det gäller smittotal och sociala effekter av pandemin, har de mest utsatta grupperna i det nordiska samhället drabbats hårdast: äldre, låginkomstgrupper och invandrargrupper.

Det sammanlagda värdet av Danmarks ekonomiska stödåtgärder uppgick till 32,7 procent av bnp.

Sveriges andel var 16,1 procent av bnp. Finland, Island och Norge satsade ett belopp som motsvarade 12–14 procent av deras bnp.

Som jämförelse utgjorde de ekonomiska stödåtgärderna på EU-nivå omkring 10,5 procent av bnp.

Rapporten State of the Nordic Region produceras och publiceras av Nordregio vartannat år i nära samarbete med Nordiska ministerrådet. Den innehåller en unik samling uppgifter om ekonomi, demografi, migration, digitalisering, sysselsättning och mycket mer. Rapporten ger en jämförande bild av utvecklingen i Norden på nationell, regional och lokal nivå genom 26 kartor med tillhörande diagram. Norden är en av de mest integrerade regionerna i världen, bestående av Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Nordregio är ett nordiskt forskningsinstitut för regional utveckling och planering inrättat av Nordiska ministerrådet 1997.

Rapporten lanseras på Nordens dag den 23 mars 2022

Välkommen att delta i våra fem lanseringsevenemang i de nordiska huvudstäderna på Nordens dag den 23 mars. Bland annat medverkar ministrar, parlamentsledamöter, forskare och ungdomsrepresentanter. Ställ dina frågor live på sajten eller titta online. För mer information och registrering, klicka på länken nedan:

Presskontakter:

Gustaf Norlén, senior kartograf och projektledare för rapporten
gustaf.norlen@nordregio.org
+46 76 169 39 54

Nora Sánchez Gassen, fil.dr
nora.sanchezgassen@nordregio.org
+46 70 931 08 08