Geir Gulliksen: Historie om et ekteskap
Geir Gulliksen har som poet, romanförfattare, essäist och redaktör satt sin prägel på norsk litteratur under flera decennier. Med sina senaste romaner har han stått för en konsekvent och originell utforskning av livsvillkor i den moderna skandinaviska socialdemokratin, ofta med könsroller, familjeliv och sexualitet som fokus.
Historie om et ekteskap är en höjdpunkt i författarskapet hittills. ”Kan du fortelle om oss,” börjar romanen. Berättaren försöker förstå skilsmässan han nyligen har genomgått, genom att se tillbaka på förhålladets början och följa dynamiken i det steg för steg, med ett försök att tänka sig in i hur upplösningen kan ha sett ut också från den andra äkta hälftens perspektiv. Det handlar om ett typiskt, ja kanske ett idealtypiskt förhållande av i dag: det började med stormförälskelse, en känsla av att bli sedd och förstådd kombinerad med erotisk attraktion, som senare utvidgas till en gemenskap kring familjen och en vänskap som anser sig höjd över de trivialiteter som fick dem att lämna tidigare partner. De två är stolta över att de har bevarat vänskap, närhet och passion efter att barnen kom, och inte minst över den frihet de önskar ge varandra, som de hoppas ska skydda dem mot leda och längtan bort. Romanen ger en sällsynt finstämd skildring av dynamiken i ett långvarigt förhållande, av närhet, gemenskap och intimitet, men även av en distans som växer fram mitt i allt det trygga och fria: ”Vi levde i troen på at vi to kjente hverandre bedre enn noen andre kunne kjenne noen av oss, vi bygde vår voksne kjærlighets skyggerepublikk på den overbevisningen, og på hint og raske blikk over hodet på ungene”.
Problemet i förhållandet är friheten. ”Jeg ville så gjerne leve et annet slags liv”, säger berättaren. Det innebär för honom både en önskan om att vara en okonventionell man och en dragning mot att se kärestan fri och att kunna ha sexuella relationer med andra. Detta experiment borgar för en intrig som skruvas allt hårdare i en spänningsskapande riktning vart efter som gränserna för friheten tänjs. I utforskningen av frihetsbegreppet ligger också mycket av romanens psykologiska och existentiella kraft. I dramaturgiskt förtätade scener, där författaren visar sin förmåga att ge till synes vardagliga dialoger litterär form, stiger valet fram som det centrala problemet for romanens självmedvetna huvudperson: hur handla, när varje val samtidigt ska innebära en maximal grad av frihet och en maximal grad av ansvar för utfallet? Glidningarna i synvinkel, att berättaren på diskutabelt vis försöker se det händelseförlopp han önskar förstå också med sin frus ögon, öppnar för flera möjliga tolkningar av skuld, makt och ansvar. Samtidigt är berättaren medveten om sin egen tolkning och gränserna för vad han (och läsaren) kan veta och inte veta, något som reflekterar Gulliksens vakna blick för romanens egenart och möjlighetsrum.
Titeln Historie om et ekteskap pekar som ett eko av Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap på både kontinuitet och ändringar i förståelsen och praktiken av äktenskap som institution i Skandinavien i nyare tid. Men där Bergmans gifta par var tydligt präglat av 1900-talets dominerande könsroller, experimenterar Gulliksen med en skildring där jämställdhetens ideal i sig blir del av den ideologiska bakgrunden som den intima maktkampen utspelar sig mot. I Gulliksens roman , där konventioner, frihet och val skaver mot varandra i en idémässigt och dramaturgiskt tät och välkomponerad helhet, öppnas det för en reellt utforskande hållning till livsstilar så nära vår vardag att det ofta kan vara svårt att se dem utifrån.