FN-chefen: Få alla med på den gröna omställningen!

-    Vi behöver ambitiösa löften från alla världens regeringar för att bromsa den akuta artdöden. Men om de verkligen ska bli genomförda, måste de också vara väl förankrade på alla nivåer i samhället, sa hon. 

När år 2020 tar slut om några dagar, har också tiden runnit ut för de 20 globala målen för biologisk mångfald som världens länder enats om.

Inget av dem har till fullo blivit uppfyllt. 

Målen handlar bland annat om att skydda haven, om att begränsa avskogning, göra jordbruket mer hållbart, begränsa miljöskadliga föroreningar och exploatering av ekosystem.

Men i stället minskar den biologiska mångfalden i allt snabbare takt i hela världen. Arter dör ut för att aldrig mer komma igen.

FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, varnar för att utrotningen av arter kommer att få allvarliga konsekvenser för oss människor och allt liv på planeten. 

- De senaste forskarrapporterna sammanfaller med covid19-krisen. Det utmanar oss att tänka en gång till på vår relation till naturen, och fundera på konsekvenserna för oss själva av förlusterna av biologisk mångfald.  Det visar det akuta behovet av en genomgripande förändring – men förändringen måste vara rättvis, sa Elizabeth Maruma Mrema verkställande sekreterare för FN:s konvention för biologisk mångfald.

Hur kan man genomföra ”genomgripande förändringar” utan att skapa arbetslöshet och sociala klyftor, och få alla med på att bidra i kampen?

Det var frågan för en debatt den 8 december, med unga miljöengagerade och nordiska politiker.

Cecilie Tenfjord Toftby, svensk parlamentariker och medlem i Nordiska rådets hållbarhetsutskott, lyfte sitt eget ansvar att helt lokalt i valkretsen ta ett ledarskap i förändringen. 

-    För mig betyder rättvis omställning att jag som politiker talar med mina väljare om vart vi ska och hur. Jag måste se till att ha folk med mig. Vi politiker behöver visa hur vi kan leva i stället, hur vi kan jobba i stället. Vi behöver kunna erbjuda något annat, och inte glömma bort någon, sa Cecilie Tenfjord Toftby.
 

Annika Lepistö, medlem i Nordic Youth Biodiversity Network, Åland, kopplade lokalt till globalt: 

.-  På global nivå kan vi se att klimat- och biodiversitetskrisen förstärker sociala klyftor och drabbar människor olika. Ojämlikheten gör det också svårare för människor att gå samman. Den gröna omställningen kräver att vi går samman och genomför nödvändiga förändringar. Därför måste vi hela tiden länka ihop socialpolitik och miljöpolitik, sa Annika Lepistö. 

Inkomstklyftor och intressekonflikter skapar en polariserad miljödebatt även i Norden och Europa, sa Christian Schwarzer, Global Youth Biodiversity Network, Tyskland. 

-    För mig som kämpar för att bevara naturen är EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik en katastrof. Men för de unga bönder jag pratar med är den en seger. Klyftan mellan oss måste överbryggas, vi behöver mycket mer dialog mellan olika grupper, sa han.
 

Det kommande uppdaterade globala avtalet om biologisk mångfald måste föregås av en lång rad samråd med alla olika sektorer och grupper som berörs av en grön omställning, menar han.

-    Här i västvärlden har vi en hel del övre medelklass som bryr sig om naturen. Men de har ingen koppling alls till människor i socialt mer utsatta grupper. Naturskyddsrörelsen kan inte drivas av en priviligierad medelklass som har råd att köpa ekologiskt. Helt vanliga jobbare och bönder måste också vara med när vi gör nästa globala avtal för biologisk mångfald, sa Christian Schwarzer.

Norden ingår i den rika del av världen som genom vår överkonsumtion bidrar till den snabba artförlusten.  Hur kan Norden bli en del av lösningen i stället för en del av problemet?
 

-    Norden gör mycket redan genom att stödja arbetet med konventionen för biologisk mångfald, och genom att hjälpa andra länder med fattigdomsbekämpning. Vi vill gärna att Norden ska fortsätta vara en kraft för förändring, genom att utveckla nya sätt att skydda naturen och främja social rättvisa, sa Elizabeth Maruma Mrema.

Nästa år kommer världens ledare att träffas i Kunming i Kina för att enas om nya mål för att hejda förlusten av biologisk mångfald, inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD).
 

Verkställande sekreteraren för konventionen, Elizabeth Maruma Mrema, har hopp om att det blir ett ambitiöst nytt avtal för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Men innan dess vill hon att förhandlarna gör sin hemläxa och ser till att de har sina befolkningar med sig. 

-  Vi vill träffa förhandlare som inte bara representerar huvudstäderna, utan har inhämtat stöd och ideer från landsbygden, från sina ursprungsbefolkningar, från sina ungdomar. Det blir nödvändigt för regeringarna att tänka in biologisk mångfald i alla sektorer i samhället – och samtidigt respektera människors rätt till ett bra arbetsliv och socialt skydd, sa hon. 
 

Rapporterna från FN:s expertpanel för biologisk mångfald är trots allt hoppfulla. Naturen kan bevaras, återställas och användas hållbart, samtidigt som vi möter andra globala mål för samhället, som exempelvis minskad ojämlikhet. 

-    Vi har en unik chans nu att förändra saker. På bara några få månader har världens regeringar avsatt många miljarder dollar för att hantera pandemin.  Så om regeringarna kan mobilisera så mycket resurser för att rädda ekonomin, är jag säker på att de också har råd att rädda planeten, sa Christian Schwarzer, Global Youth Biodiversity Network.