Nordiska rådet i brev till statsministrarna: Samarbeta mer i kristider

23.04.20 | Nyhet
Läkare gör ett coronatest.

Läkare gör ett coronatest.

Fotograf
Niels Christian Vilmann/Ritzau Scanpix
Nordiska rådets presidium har sänt ett brev till de nordiska statsministrarna med anledning av coronapandemin. I brevet uppmanas regeringarna i Norden att samarbeta mera i kampen mot coronaviruset och i kristider. Presidiet föreslår bland annat att det inrättas en oberoende nordisk krisberedskapskommission.

I sitt brev hänvisar presidiet till den strategi för samhällssäkerhet som Nordiska rådet enhälligt antog på sessionen i oktober 2019. Presidiet uppmanar de nordiska regeringarna att implementera förslagen i strategin, och nämner särskilt förslaget om att de nordiska regeringarna borde samordna sina insatser när det gäller att säkra tillgången till viktig medicin och annan hälsoutrustning.

I brevet framhåller presidiet behovet av en uppdaterad nordisk riskanalys och beredskapsplan och föreslår också att det inrättas en oberoende nordisk krisberedskapskommission.

"Corona känner inga gränser"

Presidiet vill att de nordiska länderna hjälper varandra under den pågående coronakrisen efter behov och möjlighet, till exempel med medicinsk utrustning och hälsopersonal och betonar vikten av fortsatt utbyte av information och ”best practice”.

- Coronapandemin känner inga gränser. Därför måste vi samarbeta på tvärs av landsgränserna. I Norden har vi ett exceptionellt nära förhållande till varandra och en tillit som är unik i världen. Det er nu vi ska visa att vår genuina vänskap håller också i kristider, säger Nordiska rådets president Silja Dögg Gunnarsdóttir och hänvisar till den nya visionen för det nordiska samarbetet, som slår fast att Norden ska bli världens mest integrerade region.

Samordna insatserna för ekonomin

I brevet sägs också att regeringarna bör sträva efter att minimera de negativa följderna för den fria rörligheten i Norden som uppstått efter de reserestriktioner som införts. Dessutom uppmanas regeringarna att utvärdera hur man kan vara mera samspelt inför kommande epidemier för att förhindra att nya gränshinder uppstår.

Presidiet vill att de nordiska länderna samordnar sina insatser när det gäller att starta upp ekonomin igen efter covid-19. Fokus bör ligga på grön och hållbar utveckling samt utsatta grupper, heter det i brevet.

Presidiet uppmanar också regeringarna att stärka det internationella samarbetet och samordna sin verksamhet i organisationer som WHO och EU.

I brevet riktar Nordiska rådets presidium ett stort tack till alla inblandade som kämpar mot covid-19, och lyfter starkt fram den enorma insats som hälsopersonal och andra aktörer står för.

Presidiets brev till statsministrarna finns i sin helhet nedan.

 

Nordiska rådet är det officiella organet för samarbetet mellan de nordiska parlamenten. Rådet har 87 medlemmar som kommer från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.

Brev fra Nordisk råds presidium til de nordiske regjeringene om COVID-19-pandemien og samarbeid om samfunnssikkerhet

Til:

Statsminister Mette Frederiksen

Statsminister Sanna Marin

Statsminister Katrín Jakobsdóttir

Statsminister Erna Solberg

Statsminister Stefan Löfven

Lagmand Bárður á Steig Nielsen

Formand Kim Kielsen

Lantråd Veronica Thörnroos

 

20. april 2020

Nettverket mellom våre land er omfattende og solid. Vi har mange likhetstrekk og felles verdier. De sterke båndene som knytter oss sammen oppstod ikke av seg selv, men er fruktene av et langvarig og tett samarbeid mellom institusjoner, organisasjoner og enkeltpersoner innenfor samtlige samfunnsområder. De nordiske statsministrene besluttet med Visjon 2030 at Norden skal bli verdens mest bærekraftige og integrerte region. COVID-19-pandemien respekterer ikke grenser. Derfor må vi samarbeide på tvers av landegrensene. Det er nå vennskapet og tilliten som er bygd opp må vise seg gjeldende.

Nordisk råds presidium vil gjerne takke for det viktige arbeidet som utføres for å holde pandemien i sjakk og ta seg av de syke. Helsepersonell og en rekke andre aktører gjør en enorm innsats.

Pandemien vil gå over, og vi vil gå bedre tider i møte, men det er mange utfordringer, både på kortere og lengre sikt. Landenes økonomi har lidt skade. Usikre tider kan danne grobunn for ekstremisme og antidemokratiske krefter. Cyberangrep og desinformasjon fortsetter å være en stor trussel. COVID-19 kan komme tilbake, uendret eller i mutert form. Andre epidemier kan bryte ut. Klimatrusselen er fortsatt overhengende og øker risikoen for oversvømmelser, skogbranner og ekstremvær. Det er fortsatt risiko for andre naturkatastrofer som jordskjelv og vulkanutbrudd. Vi kan ikke håndtere disse truslene uten å samarbeide over landegrensene.

Vi oppfordrer derfor de nordiske regjeringene til

  • å fremskynde implementeringen av forslagene i Nordisk råds strategi for samfunnssikkerhet som ble enstemmig vedtatt på Nordisk råds sesjon i Stockholm, høsten 2019, og senere videresendt til regjeringene. Vi henviser spesielt til forslaget om at de nordiske regjeringene koordinerer innsatsen for å sikre forsyninger av viktig medisin og annet helsemateriell. Vi vil også fremheve viktigheten av en felles nordisk situasjonsforståelse, styringsstruktur og lederskap samt behovet for en oppdatert nordisk risikoanalyse og beredskapsplan. Det bør nedsettes en uavhengig nordisk kriseberedskapskommisjon.
  • å minimere de negative følgene av reiserestriksjonene man har måttet innføre mellom de nordiske landene, især i grenseregionene. Regjeringene bør vurdere hvordan man fremadrettet kan koordinere de nordiske landenes reaksjoner på epidemier på en måte som gjør at man unngår mobilitetsbegrensninger og andre grensehindre i Norden. Dette gjelder ikke minst for grensependlerne. Regjeringene bør gi de nordiske samarbeidsministrene (MR-SAM) en koordinerende rolle i dette arbeidet.
  • å styrke samarbeidet om å bekjempe COVID-19-pandemien og kommende epidemier. Det er fortsatt viktig å utveksle informasjoner og «best practice». De nordiske landene bør hjelpe hverandre ved behov og mulighet, herunder med medisinsk utstyr og helsepersonell. Vi henviser til den nordiske avtalen om helseberedskap og gjensidig hjelp i tilfelle av kriser og katastrofer som trådte i kraft i 2003 og den nordiske solidaritetserklæringen fra 2011.
  • å koordinere innsatser for å gjenopprette og styrke økonomien i de nordiske landene med fortsatt fokus på grønn og bærekraftig utvikling og sårbare grupper. Regjeringene bør også samordne nordisk innsats for å støtte land som er hardt rammet, helsemessig eller økonomisk, som følge av COVID-19-pandemien. Dette gjelder europeiske land, men også utviklingsland hvor samfunnets institusjoner er svake og det derfor er vanskelig å håndtere slike typer kriser.
  • å styrke internasjonalt samarbeid og nordisk samordning i organisasjoner som WHO og EU, så verdens land bedre kan hjelpe hverandre og koordinere innsatser under COVID-19-pandemien og andre globale trusler.

Norden har gang på gang vist at vi er sterkere når vi står sammen. Det bør vi fortsette med.

Med vennlig hilsen

Silja Dögg Gunnarsdóttir                                           Britt Bohlin

Nordisk råds president                                              Rådsdirektør

 

Annette Lind                                                                     Heidi Greni

Aron Emilsson                                                                  Linda Modig

Bertel Haarder                                                                 Martin Kolberg

Christian Juhl                                                                    Michael Tetzschner

Erkki Tuomioja                                                                 Oddný G. Harðardóttir

Gunilla Carlsson                                                              Steinunn Þóra Árnadóttir

Hans Wallmark                                                                Wille Rydman

Kontakt