Nordiska rådet debatterade säkerhetssamarbete i Tórshavn

09.04.24 | Nyhet
Fotograf
Gwenaël Akira Helmsdal Carré
Vikten av en gemensam nordisk infrastruktur, standardisering av militär materiel, ungas försvarsvilja och bekämpning av hybridhot var några av de ämnen som diskuterades flitigast under temadebatten om säkerhet, fred och beredskap i Nordatlanten på Nordiska rådets temasession i Färöarna.

Nordiska rådets president Bryndís Haraldsdóttir konstaterade att trycket på Nordatlanten och Arktis ökar i och med de nya globala spänningarna  och att det är välkommet att Finland och Sverige nu är medlemmar av NATO, men att situationen fortsättningsvis är osäker.

Snabb förändring

Viceamiral Louise Dedichen, Norges representant i NATO:s militärkommitté, var inbjuden som gästtalare under debatten. Hon inledde med att konstatera att det säkerhetspolitiskt har skett större förändringar i Norden under de senaste åren än det gjort på flera årtionden innan dess.

- NATO:s utvidgning är en direkt konsekvens av Rysslands aggression i Ukraina. NATO firar sitt 75-årsjubiléum i år – och för några år sedan var det nog ingen som trodde att Sverige och Finland skulle vara med och fira det jubiléet som medlemmar.

Dedichen konstaterar att Norden under de senaste årtiondena har rustat ner mer än man kanske borde ha gjort och att vi tagit vår frihet förgivet.

Infrastruktur i nyckelroll

Ett av de områden där Dedichen särskilt ser potential för  ökat nordiska samarbete  är inom infrastruktur, för att kunna underlätta transport mellan länderna.

- Jag kan inte framhäva det nog, att tillsammans är vi starkare. Inom infrastrukturområdet har vi mycket kvar att göra och det finns också många nya möjligheter till samarbete.

Också standardisering av försvarsmateriel och -utbildning är något som Dedichen förespråkar. Hon säger också att det är viktigt att Norden ser till att lyckas med rekrytering av unga till försvaret.

Hybridhot och resiliens

Under diskussionen lyfte flera av Nordiska rådets medlemmar frågan om hur man skall hantera hybridhot, som blir allt vanligare, särskilt i Finland som under den senaste tiden utsatts för hybridkrigsföring från Rysslands sida, bland annat i form av flyktingar som sänds över gränsen. Även  de nordiska samhällenas resliliens och civila beredskap togs upp som ett viktigt samarbetsområde.

- Det är mycket viktigt att vi alla får mer kunskap om säkerhetsfrågor, avslutade Nordiska rådets president Bryndís Haraldsdóttir.