Vad tycker vi om det nordiska samarbetet i dag?
Det har gått några år – och en pandemi – sedan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet senast undersökte vad medborgarna vill ha av det nordiska samarbetet och i vilken grad de vill ha det.
Nu har vi undersökt det igen. Rapporten Støtte og skuffelse – Holdninger til nordisk samarbeid visar att medborgarna fortfarande är positiva till det nordiska samarbetet, men en sak är många besvikna på: samordningen av åtgärder i pandemihanteringen. Den måste bli bättre. Trots tät dialog kunde länderna inte komma fram till en gemensam strategi för hela Norden.
Det är glädjande att så många stöder det nordiska samarbetet och arbetet för ett grönt Norden. Det ska vi bygga vidare på. Men vi måste också erkänna att de höga förväntningarna inte infriades i samband med samordningen av pandemiåtgärderna. Det kan vi lära av.
Undersökningen ger anledning till eftertanke när det nordiska samarbetet ska utvecklas för att uppnå målen i Vår vision 2030 om att göra Norden grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart. Nordiska ministerrådet är redan på bollen, säger Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets generalsekreterare.
– Det är glädjande att så många stöder det nordiska samarbetet och arbetet för ett grönt Norden. Det ska vi bygga vidare på. Men vi måste också erkänna att de höga förväntningarna inte infriades i samband med samordningen av pandemiåtgärderna. Det kan vi lära av. Samtidigt måste vi titta på vad befolkningen först och främst vill ha. Det kan sammanfattas i tre ord: trygghet, säkerhet och klimat. Vi har redan flyttat fokus för samarbetet mot klimat- och miljöfrågor. Vi tittar också på hur vi kan förbättra samarbetet om kriser, säger Paula Lehtomäki.
Även Nordiska rådet har varit aktivt under pandemin och följt utvecklingen och åtgärderna noga. Nordiska rådets direktör Kristina Háfoss är glad över att medborgarna stöder det politiska arbete som de nordiska parlamentarikerna utför.
– Även om de flesta i Norden stödde de inresebegränsningar som infördes under pandemin visar undersökningen också att många människor uppskattar den fria rörligheten i Norden. Det kan verka som en paradox men illustrerar samtidigt vikten av fri rörlighet för medborgarna i Norden. Det visar också hur viktig parlamentarikernas roll är i att se till att regeringarna samarbetar ännu mer och att krisberedskapen i Norden samordnas ännu bättre oavsett vilken kris vi befinner oss i, säger Nordiska rådets direktör Kristina Háfoss.
Det visar också hur viktig parlamentarikernas roll är i att se till att regeringarna samarbetar ännu mer och att krisberedskapen i Norden samordnas ännu bättre oavsett vilken kris vi befinner oss i.
Undersökningen omfattar 3400 respondenter i hela Norden och genomfördes i maj–juli 2021. Resultaten visar att befolkningen stöder det nordiska samarbetet. Många vill ha mer samarbete.
I årets undersökning anser 86 procent att ett väl utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna är viktigt eller mycket viktigt. Det är något färre än 2017, då andelen var 92 procent.
Dessutom vill 60 procent ha mer samarbete mellan de nordiska länderna, 32 procent tycker att det är bra som det är, och bara 1 procent vill ha mindre samarbete.
Färre anser att de senaste årens internationella utveckling har fått det nordiska samarbetet att kännas viktigare – 2017 tyckte 68 procent det, 2021 har andelen sjunkit till 55 procent.
På frågan om vad som är viktigast för att de nordiska länderna ska bli mer sammanbundna svarade drygt tre av tio mer politiskt samarbete.
Två av tio svarade mer handel över gränserna och något färre att känslan av att vara nordisk förstärks.
På frågan om vad som är viktigast att samarbeta om politiskt i Norden svarade de flesta att bekämpa brottslighet över landsgränserna. Därefter kommer miljö och klimat, försvar och säkerhet samt krishantering (till exempel under covid-19-pandemin). Det sista svarsalternativet var nytt i årets undersökning. De tre andra samarbetsområdena har legat i topp även i tidigare undersökningar.
