"Inkludera männen i jämställdhetsarbetet!"
Mötet ordnades i anslutning till den fjärde internationella konferensen om män och jämställdhet, ICMEO, som Sverige denna gång stod värd för. Också konferensen fokuserade på förändringar av sociala normer och stereotyper som ett sätt att stärka fokuset på män och pojkar i jämställdhetsarbetet.
Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren poängterade hur viktigt det är att män och pojkar är delaktiga och att maskulinitetsfrågor integreras i jämställdhetsarbetet.
Ändrade mansnormer kan minska våldet
- Att utmana normer för maskulinitet främjar jämställdhet och ger bättre möjligheter för alla. Det här är särskilt viktigt i arbetet med ungdomar. Arbetet för en mer jämställd värld är ett långsiktigt arbete som hela tiden måste gå framåt. Jämställdhet sker inte per automatik, vi måste ständigt arbeta för den. Står vi stilla, är det lätt hänt att det betyder att jämställdheten tar ett steg tillbaka, säger jämställdhetsminister Lena Hallengren.
- Förändrade mansnormer kan ge ett tryggare samhälle med minskat våld, förbättrad hälsa hos medborgarna, mer jämställda relationer och kan dessutom bidra till att luckra upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Idag är den könssegregerade arbetsmarknaden i Norden en av förklaringarna till skillnaderna i lön och inkomst mellan kvinnor och män, säger Hallengren.
Alla nordiska länder behandlar i varierande grad området ”män och jämställdhet” i de nationella jämställdhetspolitiska målen och traditionen av att betona att jämställdhet också gäller män har stärkts i Norden. Jämställdhet är en stark profilfråga i Norden och det finns ett intresse i andra länder att dela våra erfarenheter.
Ny rapport om jämställdhetens ekonomiska effekter
Jämställdhet är inte endast en grundpelare i de nordiska välfärdssamhällena eller en rättvise- och demokratifråga, utan också en ekonomisk fråga.
Den nya rapporten som OECD utfört på uppdrag av Nordiska Ministerrådet visar att jämställdheten i Norden har gett en kraftfull BNP-tillväxt för alla nordiska länder. I de nordiska länderna är närmare tre av fyra kvinnor sysselsatta. Ökningen av kvinnors sysselsättning har stått för 10-20 procent av BNP-tillväxten per capita i Norden under de senaste 40-50 åren.
- Om kvinnor i Norden övergick från deltids- till heltidsarbete, skulle det årligen kunna boosta ekonomin med 15-30 i procent tillväxt i BNP per capita, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.
OECD rapporten ”Is the Last Mile the Longest?” pekar emellertid på att Norden fortfarande har problem med en könsuppdelad arbetsmarknad, en kvardröjande löneklyfta mellan kvinnor och män och en sned könsfördelning av deltidsarbete.
- För att vi ska orka springa också den sista milen så behöves det att vi sätter fokus på maskulinitetsnormen, säger Ålands jämställdhetsminister, lantrådet Katrin Sjögren.
Männens roll lyfts fram
I det nuvarande nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2015–2018 är mäns och pojkars aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet ett tvärgående tema. Ett nytt samarbetsprogram ska arbetas fram och träda i kraft den 1 januari 2019. På mötet i Stockholm gav ministrarna sitt stöd till att män och jämställdhet och normer om maskulinitet samt pojkars och mäns aktiva deltagande i arbetet för jämställdhet lyfts fram som ett eget temaområde i samarbetsprogrammet. De tre andra temahelheterna kunde behandla frågor kring framtidens arbetsliv och tillväxt, kring välfärd, hälsa och livskvalitet samt om makt och inflytande.
