Nordiska rådet vill se fart på arbetet med gemensamt skatteavtal
Under Nordiska rådets session i Stockholm lyfte utskottet åter behovet av att modernisera det nordiska skatteavtalet. Trots upprepade uppmaningar från Nordiska rådet har finansministrarnas respons hittills varit sval, och utskottet efterlyser nu en tydligare politisk vilja att driva frågan framåt.
OECD:s process får inte bli ett svepskäl för att skjuta frågan på framtiden. Det är ett viktigt arbete som pågår, men de kan bara bidra med en liten del av lösningen för oss i Norden.
Det nordiska skatteavtalet bygger på den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s modell för dubbelbeskattningsavtal, som just nu ses över. Finansministrarna har meddelat att en revidering inte kommer att ske förrän översynen är klar – något Nordiska rådet menar bromsar utvecklingen.
- OECD:s process får inte bli ett svepskäl för att skjuta frågan på framtiden. Det är ett viktigt arbete som pågår i OECD, men de kan bara bidra med en liten del av lösningen för oss i Norden. Det finns också många andra frågor som ligger helt utanför OECD som finansministrarna måste ta tag i för att förenkla det nordiska skatteavtalet, säger Kjell-Arne Ottosson.
Expertrapport visar behov av förenkling
I väntan på den politiska dialogen med de nordiska finansministrarna bjöd utskottet in Fredrik Lundgren, skatteexpert på KPMG, för att lära sig mer om det nordiska skatteavtalet och de bilaterala överenskommelserna mellan länderna.
Arbetsmarknadens parter navigerar i dag efter mer än 60 år gamla regler som inte tar hänsyn till den nya verkligheten med distansarbete, gränsarbete och arbete över hela Norden.
Lundgren har varit med och författat rapporten Arbete över gränserna i Norden (2023), finansierad av Nordiska rådets Gränshindergrupp och Gränshinderrådet. Rapporten ligger till grund för rådets rekommendation till de nordiska finansministrarna om att förenkla det nordiska skatteavtalet.
– Arbetsmarknadens parter navigerar i dag efter över 60 år gamla regler som inte tar hänsyn till dagens verklighet med distansarbete och arbete över gränserna. Den administrativa bördan har blivit så komplex och tung att det är svårt att göra rätt, och den avskräcker ofta arbetsgivare från att anställa tvärs över Norden, säger Fredrik Lundgren.
Han menar att en uppdatering av det nordiska skatteavtalet och de bilaterala avtalen är nödvändig för att visionen om världens mest hållbara och integrerade region 2030 också ska omfatta arbetsmarknaden.
Danmark tar över ordförandeskapet – nya möjligheter
Under samarbetsministrarnas frågestund frågade utskottets ordförande Kjell-Arne Ottosson den danske samarbetsministern Morten Dahlin om planerna på att följa upp frågan under Danmarks och Färöarnas kommande ordförandeskap i ministerrådet. Den danske samarbetsministern hänvisade i sitt svar till att han inväntar OECD:s uttalande, men lyfte fram förra årets uppdatering av Öresundsavtalet, som ett positivt exempel och en milstolpe i det dansk-svenska samarbetet.
Kjell-Arne Ottosson menar dock att bilaterala avtal inte är rätt väg framåt.
- Jag delar inte Morten Dahlins stora entusiasm för uppdateringen av Öresundsavalet, som i mitt perspektiv främst handlade om kosmetiska förändringar och det är oklart om uppdateringen verkligen innebar någon vinst för pendlarna. För mig handlar det om att vi måste skapa rättvisa och tydliga regler för alla medborgare och företag som lever och verkar över våra nordiska gränser, säger Kjell-Arne Ottosson.
Fyra avtal – men inget gemensamt
I dag finns fyra bilaterala skatteavtal mellan de nordiska länderna, men inget som omfattar hela regionen. Det skapar skillnader i rättigheter och möjligheter för både medborgare, företag och myndigheter, anser Nordiska rådet.
Nordiska rådet vill se enklare och mer enhetliga skatteregler som gör det lättare att arbeta, driva företag och samarbeta över gränserna. Rättigheten till tydliga skatteregler är en av de sju grundläggande rättigheter för medborgare och företag som Nordiska rådet vid sessionen beslutade om i Strategi för fri rörlighet i Norden 2026–2030.
OECD:s arbete kring modellavtalet väntas bli klart vid årsskiftet, vilket skulle bana väg för att det nordiska revideringsarbetet inledas. Utskottet förväntar sig att processen för detta klargörs vid den planerade politiska dialogen med finansministrarna i februari 2026.
