Arbete och ekonomi

Nordic Council of Ministers
Fotograf
Oddleiv Apneseth
I Norden finns ett nära samarbete mellan myndigheterna och arbetsmarknadens parter samt ett väl utvecklat skyddsnät för dem som av olika skäl faller utanför. Tillsammans utgör dessa faktorer ”den nordiska modellen” – en modell som väcker internationell uppmärksamhet och som ges en stor del av äran för att Norden har klarat sig relativt bra ekonomiskt genom tider av kris.

Gratis utbildning utgör grunden för en hög och bred kompetensnivå, och det är tack vare en världsledande satsning på forskning vi lever i moderna och högteknologiska samhällen här uppe i norr. Den nordiska arbetsmarknaden kännetecknas av hög sysselsättning, och det är framför allt kvinnor och äldre som bidrar i positiv riktning. Inkomstskillnaderna är generellt låga jämfört med andra länder.

Internationellt utmärkte sig Norden dock på allvar först i efterdyningarna av finanskrisen 2009. Krisen visade att den nordiska styrnings- och välfärdsmodellen ännu en gång hade förmågan att förnya sig. Stater världen över började diskutera om vår modell skulle kunna fungera som en möjlig buffert och stabiliserande faktor i en alltmer osäker global ekonomi.

Trygghet och innovation

Det sägs att tryggheten som det sociala skyddsnätet ger också har bidragit till innovationskraften i Norden. Människor vågar och kan tänka nytt eftersom det inte sätter hela tillvaron på spel. Det finns flera exempel på stora nordiska varumärken, såsom Volvo, Ikea och Lego, som är resultat av individers kreativitet samt exempel på nordiska varor som exporteras till resten av världen.

De nordiska länderna är kända för betydande naturresurser, såsom fisk, vattenkraft och olja (Norge). Det moderna Norden söker nu efter hållbara miljötekniska lösningar, och länderna arbetar för en övergång från fossil energi till mer miljövänliga alternativ. Balansen mellan bevarande av naturresurser och ekonomisk tillväxt är ständigt på den politiska dagordningen.

Den nordiska modellen kännetecknas i dag av en offentlig sektor som förser sina medborgare med välfärdstjänster och ett socialt skyddsnät. Arbetsmarknaden regleras i en hög grad av kollektivavtal som ingås mellan arbetsmarknadens parter. Kombinerat med sunda statsfinanser har modellen skapat utrymme för en hög och jämn levnadsstandard, en hög och jämställd sysselsättning samt omfattande satsningar på utbildning och forskning.

Målet är ett gott och utvecklande liv för både individ och samhälle. Den som kommer till Norden för att arbeta, forska eller utbilda sig upptäcker hur stor vikt näringslivet och hela samhället lägger på möjligheterna till ett mänskligt och balanserat liv med tid för både karriär och sociala relationer.

Kan den nordiska modellen överleva?

Det har publicerats ett antal vetenskapliga artiklar och rapporter som visar att den nordiska modellen är under press. Den digitala revolutionen, globaliseringen och den åldrande befolkningen innebär betydande utmaningar för arbetsmarknadsområdet i Norden, och för den nordiska välfärdsmodellen.

Flera nordiska länder upplever en stigande arbetslöshet bland unga och bland lågutbildade. De nordiska ländernas begränsade storlek var för sig hämmar möjligheterna för att skapa marknader med stark konkurrens och hög effektivitet, vilket är en akilleshäl på den globala marknaden. Den åldrande befolkningen innebär ökade kostnader för hälsa och välfärd.

Några av lösningarna på dessa utmaningar går att hitta i våra länders förmåga till innovation och omställning på arbetsmarknaden. En mer integrerad nordisk marknad med färre hinder för att företag och människor kan verka över de nordiska gränserna är ett viktigt mål för det nordiska samarbetet.

Kontakt