Så självförsörjande är nordiska öar på mat

Rapporten kartlägger självförsörjningen av livsmedel i fem nordiska ö-samhällen, alltså hur stor del av maten som konsumeras på ön också har producerats där.  I ena änden finns Åland med en varierad produktion av mjölk och ost, potatis och korn, fisk och grönsaker. I den andra Bornholm med en liten högkvalitativ grönsaksproduktion – men även en stor export av grisar. Däremellan kommer Island med den näst högsta självförsörjningsgraden, följt av Färöarna och Grönland.

Den grundläggande frågan som undersöks i rapporten är om högre självförsörjning av livsmedel samtidigt gör livsmedelssystemen mer hållbara. 

-  Svaret beror på vad som produceras och hur. Om det krävs väldigt mycket areal, energi och vatten för att producera ett livsmedel lokalt, är det kanske mer hållbart att producera det någon annanstans. Man kan inte sätta likhetstecken mellan lokala och hållbara livsmedel, säger Louise Ormstrup Vestergård, projektledare och forskare på det nordiska forskningsinstitutet Nordregio.

Det har historiskt funnits politiska argument för att öka självförsörjningen för att ett land inte ska bli alltför beroende av andra, och, på den andra ytterligheten, ekonomiska argument för helt öppna gränser. 
Men hållbarheten då? 

-  Jag tror inte att varken hållbarheten eller robustheten i livsmedelssystemen skulle gynnas av 100 procent lokalproducerat. Det kan bli ohållbart både socialt och miljömässigt med för hög andel självförsörjning, både lokalt och globalt. Vårt fokus har varit på vad man kan göra för att öka hållbarheten i den lokala livsmedelsproduktionen, säger Louise Ormstrup Vestergård. 

Rapporten konstaterar att en ändring av produktionen, från kött till plantbaserade livsmedel, skulle kunna öka självförsörjningen på ett hållbart sätt, framför allt på Åland och Bornholm.  
Som ett gott exempel nämner rapporten ett projekt på Bornholm, Food Bornholm, där 13 lantbrukare gått samman för att undersöka möjligheten att odla proteiner som alternativ till kött, något som efterfrågas av konsumenterna och skulle kunna bidra till en mer mångfaldig produktion på ön. 

De största hindren mot självförsörjning av livsmedel på alla de fem öarna är konkurrens från billiga, importerade livsmedel. Dessutom finns svårigheter att göra den lokalt producerade maten tillgänglig för konsumenterna. 

Här nämns RekoRingen på Åland som ett gott exempel, där producenter gått samman för att möta konsumenterna direkt. 
Rapporten ger 11 rekommendationer, dels för att öka självförsörjningen av mat på ett hållbart sätt, dels för att förbättra möjligheten att beräkna självförsörjningsgraden på ett säkrare sätt. 

-    Mycket data saknas på den detaljnivå som krävs. Kanske kan man synkronisera data och jobba på nordisk nivå för att få en bättre bild av självförsörjning av livsmedel. 
 

• Åland: 59 procent
• Island: 53 procent
• Färöarna: 22 procent
• Grönland: 17 procent
• Bornholm 6 procent