Ett år efter biodiversitetsavtalet: Är Nordens naturpolitik på rätt väg?

”Ett historiskt avtal för natur och människor”, så kallades det nya globala ramverket för biologisk mångfald, när förhandlingarna gick i lås långt in på morgontimmarna den 20 december 2022.

Nu, ett år senare, ordnade det nordiska samarbetet en möjlighet att följa upp de åtaganden som Norden och övriga världens länder gjorde i Montreal 2022.  

Vid ett rundabordssamtal med Ungdomens Nordiska Råd, Nordic Youth Biodiversiy Network och nordiska politiker skulle konkreta möjligheter att snabbt börja uppfylla avtalet tas fram.

Men först gav Lova Eveborn, svensk medlem i Nordic Youth Biodiversity Network sin bild av läget i Norden.

- Vi ser att de nordiska länderna är på väg att utarbeta planer för att följa avtalet. Men vi ser också allvarliga exempel på att naturpolitiken går åt fel håll: Kommersiell djuphavsbrytning, ohållbar skogsindustri, döda zoner i havet till följd av konstgödselutsläpp och fortsatt kommersiell valfångst, sa Lova Eveborn.

En särskild uppgift för deltagarna vid rundabordssamtalet var att ta fram förslag på vad Norden kan göra tillsammans för att uppfylla avtalet. 

-    Norden borde enas om hur det nya naturavtalet ska tolkas, så att 30-procentmålet uppfylls nationellt och inte tolkas som ett vagt globalt mål. Norden kan också enas om standarder för skogsbruket och fiskeindustrin, för att motverka monokulturer. Dessutom bör ursprungsfolken få vara med i alla processer, det borde vara en nordisk linje, sa Jonas Kittelsen, norsk medlem i i Nordic Youth Biodiversity Network.

Ytterligare ett förslag från rundabordssamtalet är att Norden gör en samlad biodiversitetsinsats, något som Hållbarhetsutskottets ordförande, Ola Elvestuen, instämmer i.

-    Nu behöver vi skapa ett bredare samarbete, en överordnad enighet om att vi ska följa Montrealavtalet och att vi ska nå målen innan 2030 i varje enskilt land. Länderna får göra sina egna planer om hur de ska lyckas med det, men vi ska lära av varandra, visa att vi gör det vi säger och samarbeta över gränserna. Vi har arter, naturområden och havsområden som sträcker sig över landsgränserna och där vi tillsammans måste uppfylla målen i Montrealavtalet, sa Ola Elvestuen.

Biodiversitetsavtalet från Montreal anses ha samma betydelse för naturen som Parisavtalet har för klimatet.

Det innehåller 23 mål som ska skydda 30 procent av världens land-, kust- och våtmarker till 2030. Innan dess ska man också påbörja restaureringen av 30 procent av världens förstörda ekosystem.

I FN-förhandlingarna för ett år sedan deltog alla de nordiska miljö- och klimatministrarna, och på plats fanns också parlamentariker och 18 nordiska ungdomsrepresentanter. 

Ungdomsrepresentanterna hade med sig 19 krav på förhandlingarna i Montreal, rekommendationer som tagits fram under en tre år lång process och som förankrats hos både ungdomsorganisationer och bredare ungdomsnätverk och nordiska regeringar. 

Slutsatserna från rundabordssamtalet ett år sednare kommer att sammanfattas och förmedlas vidare till nordiska ministrar med ansvar för miljöpolitiken och till Nordiska rådets hållbarhetsutskott.